Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nihal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magasinet. Tunga steg närmade sig. Det var
konstapeln.
— Vad står på?
Jag förklarade situationen.
— Jojo, man måste vara försiktig här. Har
ni ingenting här att göra, kan ni gärna undvika
dockorna en annan söndag, sir!
Han följde mig till utgången.
— Nu bör ni gå upp till East India Docks
Road. På den är ni säker, men gå inte in på
smågatorna!
Jag tackade och gick.
Det hade blivit om möjligt hetare. Den
glödande luften brände i lungorna och alla gatans
och grändernas dunster tycktes darra i solskenet.
Jag släpade mig framåt som i en dröm. Jag
kände mig fruktansvärt trött — men vad nu då!!
Högst underligt! Inte en människa på hela gatan
så långt jag kunde se. Dödstyst överallt.
Visserligen söndag, men ändå — — — Jag måste vila
några minuter. Vid planteringen framför den lilla
Allsaints church stannade jag och satte mig på
en bänk. Jag kände att jag måste anstränga mig
för att inte falla i sömn.
Plötsligt hörde jag ljudet av korta, lätta steg.
En liten pojke, som lekte med ett tunnband,
stannade framför mig och såg skrattande upp i
mitt ansikte. Det frapperade mig att han var
ytterligt väl och prydligt klädd, något ovanligt i
denna del av London. Långa och gula lockar
inramade hans friska och rosiga kinder. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>