Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hade vind varit lite mer västlig, hade hon
åkt till havs, och det gick öppet utanför
Sälgrynnan.
Emellertid blev det auktion efter gamla Matts
Anderson. Mycket folk kom inte dit, ty väglaget
var inte precis något auktionsväglag. Men jag var
där och ropade in diverse saker, bland annat det
där gamla spanska röret med guldring om, som alla
ha sett hos mig. För att inte tala om den stora
kopparkitteln som jag fick för tolv kronor och
som arvingarna köpte igen sen och bara ville
ge tio för, de rackarna, och gubbens gamla
sjöskumspipa med silverbeslag, som jag fick behålla,
därför att hon var ingen sjöpipa utan alldeles för
stor. Gubben hade rökt den bara om söndagarna
och ändå var hon alldeles full med snus och annat
elände, lika mycket av varje, och det pep i henne
som när en människa skall till och dö.
Hur det var blev jag kvar på auktionen lite
längre än nödigt var, emedan jag ville se hur
slagsmålet skulle avlöpa. Skomakarn var där också,
förstås, med en liter i var ytterrocksficka, för
frikostig är han, stackarn, säga vad man vill.
Och hur han bjöd och bjöd och söp själv, blev
det bråk inne i kammarn mellan honom och två
matroser från Jupiter. De hade mönstrat av i
Malmö och kommit och överraskat far sin, gubben
Österberg för resten, Matts Österberg, som bodde
alldeles hemmavid. Länsman var där förstås inte,
för han bodde en hel mil inåt fastlandet och ingen
kunde begära att han skulle ge sig ut i sådant
herrans väglag. Men utroparn, Jan Fredrik, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
