Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småland. — Kanske det där ljudet kom från köket.
Men nu blev där plötsligt dödstyst.
O, fröken Linnea, du känner icke livet och
människorna! Och du känner icke våren, den
farliga våren, som hoppar omkring på bockfot
och gör lustiga språng i kapp med bäckar och
ljumma vindkast.
Fröken Linnea knackar på Selmas dörr. Intet
svar. Hon knackar igen och hör ett sömnigt:
— Va ä dä? och knakandet i sängen, då Selma
vrider sig ur den.
Selma kommer ut i köket, gäspande och
gnuggande ögonen.
— Har Selma hört de förfärliga nödropen
nyss? Jag trodde att de kom härifrån, och nu
alldeles nyss hörde jag ljud från Selmas rum —
men Selma har ju sovit, ser jag — å såna ljud
det var! Det var som om någon skulle ha dött
i plågor — har inte Selma hört?
— Äsch, d’ä la portvaktarkattera, som ä opp-
släppta på vind — —
— Men varför skriker dom — det var bestämt
inga kattor — det var mänskliga skrik — jag blev
förfärligt rädd — Selma ser att jag darrar än!
— Äsch, d’ä kattera — förstår inte fröken
varför di skriker, gamla människan!
— Nej, ä dom sjuka eller —
— Hi hi hi — dä va då dä stolligaste ja har
hört i min da — förstår ho inte att di ä liksom
pilletranska — att hi hi hi, att di blir liksom
stollia nu i mars — di blir liksom kärleksfulla,
om ja ska säja rent ut! Det vet la var barnonge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
