Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kåseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjugufem år hade där växt upp en ny skog, som
tycktes säga till mig: — Hej, gamle gosse, du
ser att vi följa med.
Stigen slingrade över fällor, genom ensnår,
över bäckar som porlade och sjöngo min
barndoms visor — och plötsligt stod jag vid ett stalp.
Vägen tog slut — men en ung björk växte upp
ur en dal — och nu tro ni mig inte, men jag
hoppade ut från berget och tog tag i björken och
den vek sig som förr i världen. Jag kom ner
lugnt och behagligt i mossan just där jag ville
komma ner och där bäcken gick brun och mörk
över och mellan bruna stockar och grenar och
stenar som legat där många hundra år.
Jag hörde änder snattra en bit ifrån mig.
Där hade varit en damm för många hundra år
sen, och brunvioletta stockar lågo och talade om
mina egna förfäders arbete under den s. k.
medeltiden. Stockarna voro skulpterade av bäcken och
en jättefura låg ikullfallen tvärsöver dammen och
berättade om underbara saker. Jag tycker inte om
att citera. Men jag måste erinra mig Gustav
Frödings vackra känsla — densamma som min, då
han säger:
| Här är stigen trängre, här är vildskog |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
