Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuvpojkstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då smögo vi oss över planket, lade en stor
hög krut under marmorbordet och ledde därifrån
en lagom tunn rand fram till och under planket.
Så satte vi oss i gräset och väntade.
Mycket riktigt! På beräknad tid kom
gumman tillbaka från kyrkan med en likasinnad, och
om en kort stund sutto båda vid sitt kaffe i
soffan.
Min vän tände på. En fräsning, ett väldigt
rökmoln och ett ännu väldigare skrik fyllde gården
Då röken blåst bort, låg hushållerskans gäst
och sprattlade som en däckad abborre under
upphävande av ett bland de värsta tjut jag hört.
Hastiga steg hördes och kaptenen kom ut.
— Vad satan tjuter ni för, käringar? Har
fan flugit i er i kyrkan? Men här luktar krut!?
— Å — å — goa kapten — det är den här
prästpojken, som — — nu är mitt tålamod slut
— han höll rakt på att bränna opp oss. Tänk,
det rök till och vi var som mitt i en eldslåga.
— Är ni skadade? Lever ni, eller är ni döda?
— Nog lever vi, men oj, du min skapare —
— Nå, då så! Pojkar ska skoja med käringar!
Stör mig inte!
Och han slog igen dörren mitt för näsan på
skvallerbyttan.
— Nej, nu är det nog! sade hon. Nu går
jag in till pastorn. Här ska bli rejs!
Vi bleknade.
— Skubba, du, sade jag till min kamrat. Jag
stannar och säger, att far din inte är hemma,
när hon frågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
