Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Koncentrationslägret i Lycksele - ... norrlänningarna begripa, att de måste lära om, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ländska och västgötska hem- och småindustrien? Där
man gör börsar, råttfällor, som exporteras i tusental
till Australien, etc. Bara i Västbo härad inte långt
från Jönköping äro tusentals personer sysselsatta i
dylik hem- och småindustri och reda sig galant.
Genom ingenjör E. Bosæus i Socialdepartementet
hade jag före min avresa fått en redogörelse för
Norrbottens småindustri förenings verksamhet från
mitten av år 1937 till början av år 1939. Därav
framgick, att man satt i gång även där uppe: med
garveri, möbelsnickeri, mekanisk verkstad,
minkuppfödning, tillverkning av lampskärmar,
lampskärmspergament, kemisk tvättinrättning. Antingen nystartat
eller utvidgat.
Och nu sade Granström i Umeå:
— Vi här i Västerbotten kommer att ta upp
smålänningar, som får lära folket i våra bygder. Ge dem
självförtroende och yrkesskicklighet.
Vad är detta? Historien om Norrlands utveckling
ger svaret. När sågverksindustrien under senare
hälften av 1800-talet på allvar satte i gång, voro
norrlänningarna varken skogs- eller sågverkskarlar. Vad
skedde? Man tog upp värmlänningar och även
norrmän, och de lärde norrlänningarna knepet. Nu tar
utvecklingen helt enkelt nästa steg, nu gäller det
småindustriell yrkesskicklighet, och nu är det
smålänningarnas tur. Om ett par decennier är hela
norrländska folket yrkesutbildat. Och då är det ett annat
land.
Icke mindre klart kom detta nya steg i Norrlands
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
