Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Från jordkula till elektricitetsverk - Fortsättning. Hur det nu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ju färskströmmingen, som är huvudsaken för er.
Eller hur?
—- Jaa, det vill säga det, att en fo int förglömma
surströmmingen, heller! Si, gammalt var det ju
saltströmmingen och surströmmingen, enbart, vill säge,
och den sålde’n på marknan i Nätra och
örnskölds-vik. Men nu för tin är saltströmmingen borte, nu
äre färskströmming och surströmming.
—■ Och surströmmingen går alltjämt bra ?
— Bra! Surströmmingen! Jaa, då! Vi sälj då
mycke mer surströmming nu för tin än gammalt.
Det ä då rakt, som dom skulle ha fått mer folkvett
söröver. En vet, vi gett ju skicke surströmming nu
för tin ända ner till Göteborg. Så en kan säge, att
kräfterna, dom gå mer och mer norr över och
surströmmingen mer och mer sör över. Här i hamna
lägg vi in själv, sen 1914, men i en del annre hamnar
sura dom i kar och skicke till Söderberg i Ulföhamn,
som lägg in i burk.
— Hur mycket kan ni sälja härifrån per år, då?
—• Ja, normalt fo vi nog räkne med 20,000 burkar.
— På hur många fiskare?
— Det ä fäll fyre, som lägg in här i hamna.
— I Ulfön är det väl mer?
— Jaa, visst. Där ha dom ju två storsalterier:
Söderbergen och Dahlinsch pojkarna. Och dom sälj
tillsammans en 70,000 burkar.
Jag drar mig till minnes, att gubben Bergner på
Ulfön, som jag tjänte hos, räknade med 500 kaggar
som normalt, och en kagge höll väl knappt så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
