Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna hitta billigare städer, ja, då måste de ju
uppenbarligen ge sig bort från Norrland.
Nu äro ju skatterna icke det enda avgörande. Man
har också hyror och allmänna levnadsomkostnader,
och i stort sett äro även de billigare söder ut. Så
tillkommer: utbildningsmöjligheter för barnen, chanser
att få dem placerade. Och så slutligen de andliga
faktorerna: tillgång till teater, musik, förströelser av
olika slag, umgänge med likställda o. s. v.
Lägg ihop allt detta, och man får en ytterst
ofördelaktig handicap för Guldkuststäderna.
Men tyngdpunkten i det norrländska
emigrationsproblemet ligger icke desto mindre på annat håll.
Hela 1800-talet betecknade en period av stark
folkökning för Norrland och hela dess senare hälft,
alldeles speciellt 25-årsperioden 1870—95, av en
immigration, speciellt till de centrala sågverksområdena
vid Sundsvall och Härnösand, som proportionsvis
överträffade till och med 1800-talets väldiga
immigration i U. S. A. Det var då Norrland framstod
som det hägrande framtidslandet med
utvecklings-och profitmöjligheter utan gräns. Då växte de
industrisamhällen upp vid älvar och älvmynningar,
som nu äro — Norrlands bekymmer. Då flögo de
Guldkustens städer i höjden — som nu se sina största
skattebetalare fly söder ut.
Vilka äro kvar ? I samhällena: de arbetslösa, de
utrationaliserade, som vanka kring ruinerna av de
nerlagda sågverkens pannhus och plocka vitsippor i
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
