- Project Runeberg -  Guld och namn / I /
71

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULD OCH NAMN 123.

hon under ett år företog, och begav sig slutligen till
Wiesbaden, alltjämt beledsagande henne.

Markisinnan Brissier, som hade reda på hans kärlek till
grevinnan, på att Edvins penningar voro slut och att han
i Wiesbaden börjat spela för att få ytterligare medel, reste
genast från England för att med ens göra slut på hans
äventyrliga levnadssätt och på förbindelsen med grevinnan.

Det gavs, enligt markisinnans tanke, blott ett sätt,
varigenom Edvin kunde räddas, och det vore, att han genast
gifte sig, återvände till England, övertoge sina fäders gods
och komme in i ett regelbundet liv.

Markisinnan skrev till Edvins barndomsvän och
förtrogne, Sidney Lembourn, och bad honom på en bestämd
dag inträffa i Coblenz, där markisinnan skulle möta honom.

Sidney och Edvin voro så gott som uppfödda barn
tillsammans. Deras fäder hade varit ungdomsvänner, och den
vänskap, som förenat dem, övergick till sönerna, ehuru
de voro av skilda lynnen och karaktärer.

Markisinnan hade således icke vänt sig till orätt
person, då hon uppdrog åt Sidney att meddela Edvin det
beslut hon fattat rörande den sistnämndes framtid.

Det är emellertid troligt, att markisinnans förslag icke
gått igenom, ifall Edvin icke själv börjat finna det sårande
för sin hederskänsla att leva av spel och även rätt ofta
under den senare tiden reflekterat över, att det var
smärtande för en man med hans namn att bli neddragen till
fattigdom.

Markisinnans förslag öppnade för honom utsikten att på
ett hedrande sätt ordna sina affärer och sedan ägna sitt liv
åt en gagnelig verksamhet, om det ock å andra sidan stod i

strid med realiserandet av hans ungdomsdrömmar.

*



Man var nu i slutet av augusti. Markisinnan Brissier
hade redan i några veckor vistats på Hartoncourt, dit hon
inbjudit flera av Castertonska familjens släktingar, men
utan att förbereda dem på orsaken, varför de inviterades.
Hon hade dessutom giort ovanliga omkostnader. En
av-våningarna hade fått nya möbler, flera tjänare hade blivit
antagna och samtliga försedda med nytt livré. Själv hade
hon lagt bort den svarta dräkt, hon burit sedan’ William

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free