- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
16

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o

MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

Hon räckte Elvira ett brev och betraktade henne i
detsamma med spionerande blickar. Elvira kastade ögonen
på stilen och rodnade.

»Jag bedrog mig icke», tänkte Armida, »brevet är från
sir Sidney.» Högt yttrade hon i likgiltig ton:

»Nu skall jag avlägsna mig och skicka hit din
kammarjungfru, ifall du det önskar; eller kanske du icke ännu är
i behov av hennes hjälp?»

»Jag skall ringa, då jag behöver henne», svarade Elvira,
med ögonen häftade på brevet.

»Som du vill.» Armida gick emot dörren.

»Säg mig, innan du går», sade Elvira, »huru du kom att
uppsöka mig här? Vem har sagt dig, att jag tillbringat
natten i detta hem?»

»Lorden.»

»Har du träffat honom?»

»Nej, han lät sent i går afton sända mig denna biljett.»

Armida räckte Elvira en skriven lapp. Den innehöll
följande rader:

»Miss K—hjelm! Jag anhåller, att ni i morgon behagade
lämna villan och besöka lady Casterton, som nu flyttat in
uti vårt hotell i London.

Edvin Casterton.-»

Elvira gav tillbaka biljetten, och Armida yttrade, i det
hon gömde den:

»Den här lakoniska skrivelsen berövade mig all sömn
och försatte mig uti en dödlig ångest över dig. Jag
inbillade mig allt möjlig sorgligt. Också hann dagen knappt
gry, innan jag åkte hit.»

Med dessa ord sprang Armida fram till Elvira,
omfamnade och kysste henne, bifogande: »Portvakten
underrättade mig, att i våningen två trappor upp äro mina rum

belägna. Jag går nu att taga dem i ögnasikte.»

*



Elvira var ensam.

Med kinderna i brand bröt hon förseglingen på det brev,
Armida lämnat henne, och läste:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free