- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
74

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

dag kärare än någonsin, och jag känner, att jag aldrig
har älskat och aldrig skall älska någon annan. Jag avskyr
dig för din lika dåliga som falska karaktär och jag
föraktar dig, såsom den uslaste kvinna jag känt. En kärlek,
sådan som din, är det hjärtas förnedring, som inrymmer
den, och en förbannelse för den, som är förmål därför.
Armida, den timme, då ångern kommer, skall även slå för
dig liksom den slagit för

Carl Brogren.D

Detta var således lönen för allt vad Armida gjort; detta
var således slutet på den dröm hon haft allt sedan hon
började älska Carl; detta var alltså resultatet av duellen med
Sidney, som ingivit henne den förhoppningen, att Carl,
nu en krympling, skulle välja henne till vårdarinna för
livet.

Armida sammankramade brevet i smärta och vrede över
att se sig så lönad för den kärlek, som förmått henne till så
många och ändlösa intriger, som förlett henne att anlita
alla möjliga medel, på det Carl, gäckad av Elvira och
övergiven av Martha, skulle komma att inse, att lyckan stode

att finna endast vid Armidas sida.

*



Andra dagen kunde Armida icke infinna sig på
Skoggård för att deltaga i den bjudning, som de nygifta hade för
vänner och släktingar Hon var sjuk och lämnade varken
den dagen eller de därpå följande sina rum.

Tvenne veckor hade förgått, då ett åkdon en förmiddag
körde upp på gården till Timasjö. Ur detsamma hoppade
kapten Ström. Han tillsade en betjänt att anmäla honom
hos fröken K—hjelm. Betjänten återkom med det
beskedet, att fröken genast skulle hava den äran att taga emot
kaptenen.

Han fördes in i stora salongen. Där stannade han
framför markisinnan Brissiers porträtt och betraktade det med
en blick, liksom åsynen därav uppväckt något sorgligt
minne.

»Du var ändå en högsint kvinna», mumlade han, »med
ett hjärta, fritt från all småaktighet. Frid över ditt stoft!»

Armidas inträde avbröt alla vidare betraktelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free