- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
145

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULD OCH NAMN

153.

verkligen vore där. Carl upplyste då, att Bromér spelat
bort nästan allt vad han ägde och sedan rest hem till
Sverige.

»Carl gjorde sig till den stackars flickans sakförare, och
detta med en värme, som fullkomligt vilseledde von
Har-lén. Han kunde icke längre misstro svärsonen, ehuru
hans gamle tjänare uppväckt hans tvivel på dennes
karaktär. Han lovade också att göra vad han kunde för Agdas
dotter.

»Det var blott detta Carl behövde för att besluta sig
till ett nytt dåd. Förmögenheten hade han redan länge
betraktat såsom sin, och för besittningen därav hade han
uppretat fadern mot dottern och gjort varje försoning dem
emellan omöjlig. Skulle han nu se hälften därav tillfalla
förfalskarens barn? Nej, det fick icke ske; kosta vad som
helst, så måste det förekommas.

»Brukspatronen sade sig redan följande morgonen ämna.
lämna Wiesbaden och begiva sig till Sverige för att
uppsöka Bromér, eftersom Carl med säkerhet visste, att han
begivit sig dit. Han frågade efter Nina och erhöll till
svar, att hon var i Wiesbaden. Carl ville övertala gubben
att stanna ett par dagar, väl vetande, att han aldrig lät
övertala sig att avvika från ett fattat beslut.

»’Nej, jag reser i morgon !’ blev svaret. ’Jag är icke rätt
nöjd med Nina; hon var fientlig emot systern. Hälsa
henne emellertid och säg, att ryktet i tidningarna är falskt.
Det är min gamle, trogne betjänt och icke mig de hava
mördat.’

»’Mördat! — Stod detta i tidningarna?’ — Carl erfor en
häftig glädje. Det såg ut, som ville alla avgrundens
makter tjäna honom och hans plan.

»Tidigt morgonen därpå infann sig Carl hos von Harlén
och erbjöd sig att ledsaga svärfadern. Han hade
arrangerat allt för sin hustrus badkur och hade icke något vidare
att göra i Wiesbaden, men kunde däremot vara nyttig vid
efterforskningarna efter Agdas dotter, i fall Bromér skulle
vilja undandölja henne.

»Von Harlén reste under det namn han antagit uti
Italien, emedan han icke ville giva sig tillkänna i Sverige
förrän han återfunnit sin dotterdotter. Femton år,
tillbragta i sorg, och så den sista hemska händelsen med hans

20 A Guld och namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free