Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING
Guld och silver, de ädla metallerna, hava i alla tider varit högt
skattade såsom material för tillverkning av konstnärligt och
hantverkligt högtstående och för de olika tidevarven utmärkande föremål,
prydnads- och dryckeskärl, servisföremål, belysningsföremål, smycken
m. m.
Materialets äkthet, dess fullödighet, betraktades som en viktig faktor
icke minst på grund av föremålens användbarhet som betalningsmedel,
och redan tidigt började man därför att ställa guld- och silversmederna
under offentlig kontroll. Detta skedde därigenom att hantverkarna
ålades att förse sina tillverkningar med en stämpel, angivande att
föremålet ifråga undergått ett prov och befunnits fullödigt. På
kontinenten och i England påbjöds dylik kontrollstämpling redan under
1200—1300-talen. Den äldsta kända stadgan härom i Sverige är av
år 1485; enligt denna stadga ålades mästarna att sätta sin egen
stämpel, initialer eller bomärken på sina tillverkningar: »sätia sitt märke pa
then gärning han gör af nya, som han kan sla märke vppa, swa at
hwar en gärning ma thess bätre ransakas och uthrättas, om ther
funnes nogre flärd eller falskheet giord uthinnan». — Detta påbud förnyas
i Riksrådets brev om guldsmederna år 1489, i en Ordning för
guldsmeder utfärdad av Gustaf Vasa 1529, 5 augusti, och i en dylik
utfärdad av Sigismund 1594, 7 juli. Den tidigast påbjudna
kontrollstämpeln i Sverige var sålunda mästarens egen stämpel, angivande
vem som förfärdigat ett visst föremål; härmed nöjde man sig från
slutet av medeltiden till inemot slutet av 1500-talet.
Nästa stämpel som anbefalldes här i landet var stämpeln med
stadsvapen. I ett konfirmationsbrev för guldsmederna i Vadstena och
Linköping, daterat 1596, 10 januari, påbjudes, att guldsmederna utom sin
egen stämpel skola »ther hoos ock slå på hwartt stycke som wäger Thu
lodh och der öfwer dett Stadzwapn, der som dett förarbethett blifwer».
Samma år, 1596, 2 mars, konfirmerade hertig Karl (IX) även
Stockholms guldsmedsämbetes privilegier. — Under följande århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 14 13:43:42 2024
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/guldsilv/0011.html