Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850 / 4 (1925) Author: Gustaf Upmark Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksvapnets tre kronor, en stämpel som än i dag slås på svenska
guldsmedsarbeten.

Slutligen återstår att erinra om de hos guldsmederna i vissa städer
förekommande särskilda provinsstämplarna samt stämplar som angiva
lödigheten och den för arbeten av guld påbjudna karatstämpeln.

13 14 15 16 17 18 Lödighetsstämplar å silver.

19 20 21 22 23 24 Karatstämplar å guld.

För vinnande av kunskap om det svenska guld- och silversmidets
formhistoria och utveckling är det givetvis av stor vikt att rätt kunna
tolka alla de ovannämnda slag av stämplar och märken, som finnas i
enlighet med förordningarna slagna på tillverkningarna,
mästarmärken, stadsstämplar, årsbokstäver och övriga kontrollmärken.

Föreliggande arbete avser att lämna vägledning härutinnan. För
arbetets begagnande torde några ord om dess plan och uppställning
vara på sin plats.

Arbetet utgör ett lexikon över i Sverige verksamma guldsmeder
under nyare tiden, 1520—1850. — Redan under medeltiden funnos
visserligen guldsmeder i ett flertal svenska städer, men de äro
numera i de allra flesta fall blott namn, som icke kunna sättas i
förbindelse med till vår tid bevarade arbeten; detsamma är för övrigt
också fallet med större delen av under 1500-talet och förra delen av
1600-talet verksamma mästare. — Att jag avslutat arbetet med år
1850 beror dels därpå att skråförfattningarna upphävdes vid mitten
av 1800-talet (1846), dels därpå att konst- och hantverksskickligheten
vid den tiden, delvis just på grund av skråförfattningarnas upphävande,
råkade i ett sådant förfall, att tillverkningarna därefter icke i
allmänhet locka till ett närmare studium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>