Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K., måste träffa dig. Kommer i morgon afton klockan
5,3 6», eller hur hon förmådde affatta det korta
bref-vet till Lalla.
Gamla Lalla; hon hade haft sin hjärtesaga och
minnet dåraf hade stannat hos henne som när
blomdoft förvandlas till potpurri, och hon var en
trofast antikverad urna, hvilken gömde de torra
rosenbladen med aldrig svikande pietet.
Efter moderns död var Lalla den enda människa
Elsa Maria hade haft förtroende för, men när Sven
kom, blef den tillgifvenhet hon hyste för mostern,
sekundär. Hon liksom flyttade henne längre bort,
som man en dag af ett eller annat behärskande skäl
ställer sin för detta älsklingsbok på hyllan och ger
en ny alla den gamlas rättigheter samt dessutom
denna nyas egenartade charme.
Direkt glömd blir dock aldrig den byllsatta
boken; den får en erkännande smekning och ett
godt ord ofta nog. Så var det också med Lalla;
och med somliga ensamma människors förstående
— de, som älska djur och blommor och kunna skapa
sig en egen värld i den stora, trånga — hade
moster Lalla aldrig harmats öfver sin
undantagsställning.
Hon var för klok att fordra och för god att ej
gifva, när helst det behöfdes.
Den natten låg Elsa Maria vaken i strid mellan
hopp och fruktan; hon kunde icke få tviflen att ankra,
men ej heller tron; allt inom henne var som ett
uppslammadt djup, där tankarna snärjdes om
hvar-audra likt gungande alger med afslitna rottrådar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
