Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktigt snobbig ändå. Du skulle alltid ha svart
siden, det frasar också så trefligt. Hälsa utefter
hela linjen!»
Hon kysste mostern på kinden och sedan hon
stängt dörren efter henne, gick hon länge rastlöst
fram och åter på golfvet.
Ett kraftigt, välkändt slag på ytterporten kallade
henne dit; hon sköt ifrån regeln, och såg doktor
Gunnarsson stå där, svart och hög mot den
ny-fallna, hvita snön.
»Godafton fröken, hur står det till.»
»Tack, så där — men har inte doktorn gått
till konserten än.»
»Jo,’jag har varit där en stund; jag träffade
er moster. Hon sade, att ni var dålig; låt mig få
slippa innanför så pass, att jag får veta ordentligt,
hur det är med er.»
»Det är rätt bra — bara trötthet och
hufvud-värk.» Uppehåll er nu inte längre.»
Hennes röst var icke afvisande; tacksamheten
öfver hans omsorger gjorde den varm och len, och
han kunde, trots dunklet urskilja, hur hennes ögon
lyste i en strålande klar blick.
Plastiskt mjuk, lockande i hvarje linje
afteck-nade sig hennes gestalt, som hon stod där lutad
mot dörrposten med ena armen höjd mot nacken,
och den andra hvilande på låsvredet.
»Jag vill så gärna sitta ett par minuter därinne
hos er,» sade han plötsligt, »klockan är bara half
åtta, låt mig hålla er sällskap en liten stund. Ni
är inte sjuk, fröken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
