Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ögonen förblefvo torra. Då flyttade han sin stol
helt nära henne och hviskade in i hennes öra:
»Du älskade! Du lilla sensitiva! Min arm är
stark, och den skall gärna bära dig.»
»Hvart?»
»In i lyckans nirvana.»
Hon reste sig nu fullständigt upp, så häftigt,
att hans händer tumlade tillbaka.
»Ni talar om lycka — den tror jag inte på.»
»Tron är handlingens evangelium,» sade han
sakta. »Lär dig först att förstå fullt ut, hvad jag
menar. Ser du, du gamla, stora barn, jag älskar
dig, inte för tid och evighet, inte för de små
hvar-dagsplikternas och det tröga enahandas långa år,
men för i dag. Jag älskar dig, därför att du är
det enda exemplaret af den sällsynta blomma, jag
söker, därför, att du har samma längtan efter kärlek,
som jag själf.»
Hon skakade på hufvudet.
»Å, låt mig vara; jag har kommit hit för att
åldras i frid.»
»I frid!» Han log. »Du, vildfågel med
slående vingar, talar du om frid? Se nu inte ut, som
jag förnärmade dig. Min kärlek är lika litet en
för-närmelse som en vacker dröm är det, eller som den
berusande doften af kaprifolium är dödande gift.
Jag bjuder det bästa af mig, det jag under åratal
hållit doldt för skändande ögon, mina tankars
jungfruskog, den bjuder jag åt dig att lustvandra i.»
»Gå nu — gå!»
Han teg länge; det var som han mätte hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
