Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon brast i häftig gråt, och för att trösta henne,
lade han hennes hufvud mot sitt bröst och strök
med len hand öfver de tårdränkta kinderna.
»Du skall fl hvila och ro i min famn,» hviskade
han, »var inte så ledsen, du kära! Se på gamla
Lalla; hon har fått frid!»
Men själf följde han ej den uppmaning han gaf.
Han såg tvärtom bort, och hans röst hade blifvit
vacklande och skygg vid uttalandet af de sista orden.
Lallas leende — det var där, inmejsladt på de
blida dragen, och det hade kommit, när hon hviskat:
»Gud välsigne er, barn!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
