Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan ifrigt snor sig omkring henne, blir hon trött,
tar miste, och ropar ett namn — ett namn, som
hon aldrig velat.
Så har det gått mig. Och nu på årets första
dag ropar jag: Börje! Börje! Börje!
*
Jag har varit vid Lallas graf; den är
igenskottad nu och ser ut som alla de andras. Det var
så underligt att stå där ensam i tystnaden; till och
med hafvet teg, och den storm, som brusade inom
mig, hörde ingen.
Gamla kära Lalla, saknaden efter dig är sä stor
och så bitter, att du ej kan ana det. Du har lämnat
tomrum öfverallt här hemma, och jag tycker, att
alla dina möbler, dina små nippsaker, blommor och
hela din egen värld sörja dig. Ser du, Lalla, det
var du, som gaf lifsvärde åt din omgifning. Nu är
det lilla gröna huset en spillra, ett dödt ting, där
de enda lefvande varelserna äro en hetsad kvinna
och en hvit, spinnande katt på en röd dyna.
Selma var rädd, att du skulle »gå igen», Lalla,
därför flyttade hon.
Jag är inte rädd och ändå hade jag kanske
mera skäl än hon, ty det kan hända, att du får
anledning att komma till mig och se på mig med
stora, förebrående ögon — du, som gaf mig mina
vackraste drömmar.
Å, det vore synd, synd om oss båda, Lalla,
men jag kan ändå inte regla min dörr och stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:34:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gungfly/0124.html
