Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna lycka ocli dessa storverk kan
A-dolf Fredrik dela med andra Konungar, och
i synnerhet sina stora företrädare; men de
dygder, som beteckna ett ömt hjerta, en
menniskoslägtets vän, dem delar Adolf
Fredrik endast med Gustaf Adolf och Henrik IV.
De dygder, som endast synas i enslighetens
tystnad, eller som emot deras egen vilja, men
genom deras egen drift, visa sig i dagen, och
strax vilja sig undangömma, det är de, som
bära vittne åt efterverlden, hvad han hade
gjort, om dess hjerta och dess uppsåt vid
utöfningen ej funnit hinder af tillfälligheter,
oskiljaktiga från menniskors värf. Hvem erinrar
sig icke med innersta sorg, huru hans åsyn
var mild; man sökte honom med glädje, man
lemnade honom med ömhet. Af hvilka lifliga
känslor blef icke den fattige mannen rörd,
som, öfvergifven af alla, på landsvägen vid
Loka dånad, men påhittad af Adolf Fredrik
upptogs af honom och fördes i dess egen vagn
till läkarens hus? Af hvad innerlig
glädjerörelse blef han icke betagen, då han
igenkände i sin välgörare, sin Konung? Dessa
äro sådana händelser, som ofta förbigås af
tidetecknare, men som gömmas i tacksamma
undersåtares hjertan. För menniskoslägtets
välgång borde sådane Konungar vara odödlige;
men menniskor känna icke rätt sin lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
