Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. Åndteligen hafva vi hunnit till sista
niotakä-let, som skulle synas det starkaste, det mest
öf-vervinnande. Här frågas: Hvad skola väl våra
samtida tänka, när vi vilja så långt afsöndra oss
ifrån dem ? De lära snart tro oss gå tillbaka till
fordna barbarismen. Jag vågar svara: om de
gilla de skäl som föranlåtit oss att byta om
costume, om de finna klokt att vi velat välja
oss en drägt, beqväm till sin egenskap,
för-’ näm äfven i utseende genom sin enfald, då
vi icke varit nog forinögne att uppnå deras
drägters dyrbarhet, eller nog villige att
efterfölja deras öfverflöd, lär ock snart deras
bifall följa; men om bland myckenheten nog
lättsinta sinnen skulle gifvas, som trodde ett
folkslag barbarer, för det de buro kläder,
kortare eller längre skurne än feos dem; svarar
jag dem: J hören icke till det adertonde seklet;
den sunda filosofi, som der fått upplysa
villfarelser och bortjaga fördomar, har ännu ej
hunnit till eder. Det är denna filosofi jag
kallac till mitt forsvar; icke den förderfliga,
som undervisar att förakta allt, att kufva
förnuft med åtlöje, som tillskapar sekter, och
som, för att ensam herrska, kullkastar allt hvad
borde vördas; jag vädjar till den välgörande
filosofien, som i det den undanrödjer alla
skadliga fördomar, alla de små betänkligheter, som
merendels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
