Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sar mig mitt folks kärlek, att styrka mitt hjerta
krossadt af kärlek och sorg. Själ af min själ!
du som styr alla mina gerningar: Kärlek för
Fäderneslandet! för Aran! kom och upplifva,
uppfyll mitt hjerta, utplåna derur all
svaghet, stadga mitt mod, och’ gör mig värdig
mitt folks tillgifvenhet. Ja, de visa mig .min
skyldighet> jag 6kall den följa. (Efter en lång
tystnad går han fram.) De la Gardie! Jag
älskade Ebba Brahe, den renaste kärlek upp»
eldade .mitt hjerta för henne, och i denna
stund, då jag förlorar allt hopp, känner jag
min låga med mera styrka upplifvas, jag har
aldrig älskat henne mer, men jag
underkastar mig mitt öde, min f skyldighet; jag gör
mer: emottag hennes hand af min, lefven
länge nöjde, lefven länge lycklige, och
an-sen mig som er ömmaste vän, som er
beskyddare. Herr Jakob Pontusson! Min kärlek,
min vrede, min häftighet har visat sig i all
sin 6tyrka; men om Ebba Brahes älskare
visat sin sorg, sin förtviflan, bör Gustaf Adolph
visa sin erkänsla, sin tacksamhet. Den som
6tadgat min krona, som fört Sveriges
segrande fanor kring Polen och Lithauen, han
endast är värdig att vara den förste bland
Sveriges krigsmän. Jakob De la Gardie! Du är
RikslVlarsk; emottag till tecken af denna
värdighet mitt svärd, som jag i dag fört emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
