Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de rätt känt din far! Om du ej förtriflat om dig
sjelf! hade jag ännu sett dig i mina armar, hade
jag ännu kunnat hoppas... men min svärfar har
rätt: jag bör utplåna minnet af en brottslig, af
en otrogen man... Hvad! otrogen! Nej, mitt
hjerta säger mig att han det aldrig var.
Ungdomslätt-sinnigbet, en faders hastiga sinne åtskilde oss;
han ilydde rättmätiga förebråelser, men mitt
minne följde honom; det blir aldrig utplånadt ur
hans sinne, det är jag viss på... Olyckliga! huru
länge kan du vilja låta en blind kärlek villa dig?
Men om den irrar mig, gör detta falska hopp min
enda tröst: ja, jag känner att hvarken en
rättmätig ifver, hvarken tiden eller olyckor kunna
utsläcka en eld, som gör min enda lycka, fast den
ock gör min saknad större... Ja, min son sjelf,
den lifliga afhild af dess fader, som mitt hjerta
tillber, kan inte ändå så mycket trösta mig, som
de bref, de första tecken af min mans kärlek, af
den låga, hvars minne skall följa mig i grafven.
Jag bär dem alltid med mig; de upplifva minnet
af den enda lyckliga tid af min lefnad, då jag var
älskad och jag kunde älska fritt en maka jag
trodde öm och trogen ... Hvar gång jag läser dessa
rader, tror jag mig tala med honom. Jag är
allena ; lemnom oss fritt åt en så oskyldig tröst.
(Hon tar opp b ref vet).
Hurtig sjunger bakom teatern.
Aldrig jag glömmer hur jag i krig
Trotsade döden, tapper och vig. :[:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
