Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nig åt den skyldighet, attförtjena glömskan af
min fars brott, hvars vidd jag dock icke känner.
Margareta.
Min son, min kära Gustaf! Du belönar all
min möda... Nej, blif bos din mor; det är
enda medlet att mig återgifva din far.
Jakob.
Du har rätt, du är en ärlig, bra gosse. Jag
lastade din föresats, jag trodde att den härkom
af lättsinnighet, af en yr nyfikenhet: jag hade
orätt; ja gå, tjena ditt fådernesland; ja gå, blif
soldat; när du det blir med en sådan föresats,
när en så ädel orsak sätter dig värjan i handen,
kan du inte annat än bli lycklig, och då bör
ingen dig hindra. Margareta, du bör inténeka
honom ditt samtycke; en rättvis Gud kan ej
annat än beskydda ett så dygdigt ädelmod. Långt
ifrån att förlora din son, blir han visst din
ålderdoms Yröst.
Margareta.
Min svärfar! Er vilja är min lag... Ja, den
Gud, som så länge prpfvat mitt tålamod, som
gifvit mig en son, hvars ömma omsorg tröstat:
mig i mina olyckor, lär visst beskydda en så
dyg-dig föresats. Gå, Gustaf! din bana; men glöm
aldrig bo.rt, att en öm moder sätter allt sitt hopp
på dig.
Gustaf.
JJppmuntrad af er godhet och älskad af
Maria , blir jag den lyckligaste i verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
