Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Helmfelt.
Hvad för galenskap! Jag har inga skrifvit.
Dahlberg.
Läs ändå; jag känner rätt väl igen er hand;
ni målar dock bättre bokstafven i edra
kärleks-bref än i edra orderlistor. Läs, läe bara. Ar det
inte er hand ?
Helmfelt.
Ja, det är min hand; låt mig se. (Tar
bref-vet) Gud! Hvad ser jag? Det är mitt första bref
till min hustru.
Dahlberg.
Eder hustru? Ar ni gift?
Helmfelt.
Ja, det är inte mera tid för mig att det dölja:
jag har igenfunnit henne. Hvar är hon? Hvar är
hon? att jag far för hennes fötter min förlåtelse.
Hvar är hon? Hvar är hon? Och min far! min
far!... Ack! Lefver han? Lefver han?... Ack säg
... Men min glädje, min förundran, alla de mest
lifliga känslor som skaka mitt hjerta,gör att jag
ej har någon redighet i mina tankar. Min vän,
. min vän, hjelp mig. Med ett ord gör du mig deil
lyckligaste eller olyckligaste menniska i verlden.
(Han kastar sig i en länstol)
Dahlberg.
Sök att sakta edra upprörda sinnen; jag har
för första gången känt räddhåga, och det är det
tillstånd i hvilket jag er ser, som uppväcker den
hos mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
