Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diego häftigt.
Att med den förmätnes död hämnas min
o-forrätt och min förtviflan.. > att i hans hlod
utsläcka min svartsjuka, min harm och åtta års
plågor.
Theotime.
Grymma menniska! Det är då ej kärlek ni
söker; det är blod: och ni begär af mig tröst och
råd? och ni vågar träda in i denna åt den
Högstes dyrkan och åt menniskokärleken helgade
fristad?... Förtär er sjelf med svartsjukans gift!...
Mördar en kanske oskyldig maka!... Bär ibland
villdjuren i denna ödemark ert tigerhjertå!...
men ohelga ej detta rum med ett raseri, som skalt
Ådraga er himmelens straff ooh förbannelse.
Di ego efter någon tystnad,
Äck Theotime! Ni förkrossar mitt redan
sönderslitna hjerta... Skona mig!... Förlåt min för»
tviflan!.,. Haf medlidande med min olycka!...
Theotime*
Svaga menniska! Om ni ej genast’
återkommit från detta utbrott af raseri, så hade mitt
hjerta evigt för eder varit tillslutet..
Diego,
Theotime! ’Ni är från denna &tund min
enda tillflykt... .Följ mig till det slott i denna nejd,
der min olyckliga maka i åtta års tid , döljd för
menniskors åsyn, tillbragt sina dagar i ett
hem-lijg&hv^lf«., I y- ■ ; • . .1 • : ? ’ T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
