Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - N:r 7 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
flere sånger, framträdde faktor T. Pettersson och gaf en
underhållande teckning af Typografernes förenings uppkomst
samt dess vexlande öden under det kvartsekel den nu egt
bestånd. Båda talen belönades med applåder.
Efter det musikkåren äter låtit höra sig, framsade fru
Mian Rutqvist. följande at dr Rafael Hertzberg författade
festkväde:
Det britsar och yiiscr i världen vid
Och rastlös är allas äfian.
Och riken rusta sig starkt till strid.
Beredda till blodig täflan.
Det sekel, som nu mot sin hvila går,
Hvem anar ännu hvad det skåda fur’!1
Och när det kommande seklet grytt,
Stå folken förvisso i vapen jxl nytt.
Ges det dä ej utväg att blifva fri
De tryckande krigens börda?
Skall slaktandet menniskans yrke bli,
I stället för så och skörda’!1
Skall allt. som blir samladt i fredens värf,
Blott tjena få till att bringa förderf>
Skall verlden af blod ej en gång fu nog,
Och svärden smidas till spade och plog’!1
Ack jo’. Om man blott har öra derför,
Man kan till sin fröjd förnimma,
Hur mellan vapenrasslet man hiir,
I dagens som nattens timma,
Banbrytande krafter bereda den stund.
Dä menskligheten skall sluta förbund
Och stå såsom bröder hand i hand
Med hela vår jord som sitt fosterland.
En hvar, som i mån af sin styrkas mått
För ädla skördar arbetar
Och utan att bry sig om spe och spott
I verlden det goda letar,
Som sträfvar för sanning, för plikt och rätt,
Och gör för sin nästa hans börda lätt —
Han är en af dem, som med fasta tag
Arbeta för ljusare framtids dag.
Och ej, såsom fordom, i klostrens vrå
Och i folianters gömma
Stängs tanken, en skatt blott för några få,
Som unnas dess visdom tömma.
Allt stort, som talas, allt ädelt, som tänks,
At tusende sinom tusen skänks,
Och faller i menekornas hjertan som frön
Och gifver en växtlighet riklig och skön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
