Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4.
GUTENBERG
7
sanomalehtien puolesta. Kaksi sanomalehteä,
-joissa alituisesti työskenteli yhteensä 7 latojaa —
muuttivat näet pajaa, nim. »Tampereen
Sanomat" ja pieni „’Tammerfors". .Kautatienlehti",
joka siellä näihin saakka painettiin, muutti
»Tam-pereen Sanomain" mukana, sillä toinen tämän
lehden toimittajista, toimittaa myös
»Rautatien-lehteä". »Tammerfors" painetaan nykyisin
.Tampereen Uutisten" painossa. Hauskana puolena
mainittakoon, että tämän „Tammerforsin" piti
tämän vuoden alusta muuttaa nimensä »Tammerfors
Nyheteriksi" ja näytenumero jo näkikin sillä
nimellä päivän valon, mutta painoylihallituksesta
ei saapunutkaan niin pian lupaa nimen
muuttamiseen kuin ehkä luultiin, ja niin ollen on
.Tammerfors" vielä tänäkin vuonna kummitellut, vaikka
sen niin vahvasti piti viime vuoden loputtua
kuoleman. — Kerran kuussa ilmestyvä pieni
hengellinen lehti »Kotimainen Lähetys" kuoli täällä
iliinikään vuoden lopussa. Tämä lehti painettiin
myös Janssonilla. Vaikka näin paljon vakinaisia
töitä menikin pois yhdellä iskulla, ei kuitenkaan
väkeä vähennetty niin suuressa määrässä kuin
olisi luullut, sillä siviili-ja satunnaistöitä on ollut
sen runsaammin. Kovaa kohtaloa joutuivat aluksi
jo jotkut kerkiämmät kielet ennustamaan tälle
alkuisin työmiesten hoitamalle kirjapainolle; mutta
siinä pettyivät he, kun pettyivätkin. Lujalla
tahdolla, jota ei niin hevillä vastoinkäymiset
järkä-hytä, voi paljon aikaan saada!
.Aamulehden" painossa on töitä hyvin
riittänyt ja tulee riittämäänkin ehkä pitkäksi aikaa.
»Tampereen Uutisten" painossa on nyt kaksi
sanomalehteä, joista toinen ilmestyy H- ja toinen
4 kertaa viikossa, joten ei sielläkään siis työn
puutetta ole.
Viidennestä painosta, kirjapaino »Suomesta",
en tiedä kertoa sitä enkä tätä, sillä täällä ei
siihen paljon huomiota panna; mutta ehkäpä
sielläkin edelleenkin piisaa työtä sille yhdelle miehelle,
joka siellä hommaa. Toivotaan edes niin!
Jos ei tämän kirjeen pituuteen suututtaisi,
niin pakisisin vielä jotain hyvin vähän. Viime
kirjeeni vaikutti enemmän kuin luulinkaan. Minä
siinä m. m. kerroin siitä korvapuusti-jutusta
eräässä painossa täällä. Tästä, ja ehkä jostain
muustakin, syntyi nyt sellainen soppa, että sama
latoja, jonka poskessa keskikesällä lämmiteltiin
käsiä, sai nyt sydäntalvella, mennä lämmittämään
kylmää talvisäätä. Hän, niinkuin sanotaan,
potkittiin pois kerrotusta painosta. Syytä tähän
isännöitsijältä kysyttyään, sai hän vastaukseksi, ettei
tarvita. Kun hän ei tahtonut tähän selitykseen
tyytyä, käskettiin häntä menemään muualle
kirjoittamaan; ei täällä tarvita tiedonantajaa. No
mitäs siitä, hän meni, mutta sai kuitenkin heti
toisessa painossa työtä täällä. Sen painon
isännöitsijää pyydän saada lohduttaa sillä, ettei
hänen tarvitse »tiedonantajista" murehtia, kyllä niitä
aina tulee olemaan!
Lopetan tällä kertaa tähän, koska kirje on
näin pitkäksi venynyt, jotta toiseksikin kerraksi
jotain jäisi. Lähimmässä tulevaisuudessa lisää!
Wennu.
föreningar stodo dock icke i något samband med
hvarandra, utan arbetade hvar för sig, intill dess
år 1883 ett allmänt svenskt t.vpografmöte afhölls
i Stockholm, hvilket 1886 åtföljdes af ett andra
dylikt. Det var i samband med festen för
Boktryckarkonstens 400-års jubileum 1883, som det
första typografmötet ägde rum, och det mäst
praktiska resultatet af detta möte torde vara
beslutet om bildandet af en reshjälpskassa för
typografer och stilgjutare. Genom denna kassas
upprättande kommo de olika afdelningarna i närmare
beröring med hvarandra och gaf anledning till
188G års typografmötes beslut om bildandet af ett
svenskt typografförbund.
Tanken på bildandet al’ ett typografförbund
synes hafva uppstått samtidigt inom flera
föreningar, kanske hufvudsakligast pä grund däraf,
att den af Typografiska föreningen i Stockholm
år 1885 tillsatta komitén för revidering af
föreningens stadgar inkom mecl förslag att
sammanföra de olika föreningarna i riket under en
gemensam öfverstyrelse. Sedan 1886 års typograftnöte
upptagit frågan och antagit stadgar, trädde
Svenska Typografförbundet i kraft 1 januari 1887.
Den komité, som utarbetat förslaget till
stadgar, utsågs till interimsstyrelse, i hvilken
egenskap den kvarstod till den I juli 1887. Det gälde
nu att realisera första punkten i programmet —
sammanslutningen — för att kunna ernå de
öfriga. Och tager man hänsyn till det misstroende,
som denna art af arbetarerörelse rönte, icke blott
Iioü. principaler utan äfven hos arbetare, sà må
det erkännas, att första årets arbete var ganska
vackert, då det uppvisade som resultat 457
medlemmar. fördelade på 17 lokalnfdelningar inom
riket, och en kassabehållning af kr. 461: 57.
1 Sverige fans redan 1884 en reshjälpakassa
för typografer och stilgjutare. hvilken under ett
par år lefde med svagt lif. Från den l januari
1888 öfvergick denna kassa till förbundet, efter
att. hafva under sin 4-åriga tillvara utbetalt icke
mindre än kr. 9,724: 18 i reshjälp åt arbetslösa.
Hvarje ledamot erlade i afgift till kassan 5 öre
pr vecka och åtnjöt under resa 3 öre för hvarje
tillryggalagd kilometer. Från 1893 års ingång
förbättrades reskassesystemet i så måtto, att
understödet enligt kilometersystemet ersattes
med dagtraktamente à 75 öre samt att detta
understöd äfven kunde i händelse af
uppkommande arbetslöshet uppbäras vid vistelse å
senaste konditionsorter, dock i detta senare fall under
högst 30 dagar. Med år 1896 års ingång
förbättrades kassan ytterligare, i det dagtraktamentet
höjdes till en krona och tiden för erhållande af
understöd vid arbetslöshet utsträcktes till 45
dagar, mot det att afgiften höjdes till 10 öre i
veckan. Under åren från kassans stiftande och
intill 1896 har i reshjälp och
arbetslöshetsunderstöd utbetalts ott belopp af kr. 33,540: 20.
På grund af betydligt stegrade
lefnadsom-kostnader sökte arbetarna en nödig förhöjning i
■sina arbetsinkomster. Det visade sig emellertid
snart, att några egentliga fördelar icke voro så
lätta att förskaffa, då man icke hade något att
sätta som motvigt till de afböjande svaren på
gjorda framställningar — något, som vore egnadt
att skaffa respekt för fordringarna och som hölle
arbetaren skadeslös i kampen för bättre
lefnadsvilkor. För detta ändamål stiftades 1888
Svèn-ska Typografförbundets reservfond, hvilken ända
till ål’ 1893 förökades endast genom till densamma
skänkta frivilliga bidrag. Dessa bidrag uppgingo
under fondens törsta år till icke mindre än kr.
1,575: 82 och ökades sedan efter hand, att fonden
vid 1892 års slut uppgick till kr. 12,984: 20. Från
1893 års ingång blefvo afgifterna till fonden
obligatoriska och utgå sedan dess och intill 1896 med
5 öre i veckan pr medlem samt från 1896 med 6
öre i veckan. Från reservfonden har utbetalts
ett belopp af omkring 25,000 kr. sedan dess
instiftande 1888, deraf 20,000 kr. i understöd. Genom
denna kapitalstyrka har det varit möjligt för
Svenska Typografförbundet att skaffa gehör vid
lönerörelsen.
Nästa steg i riktning att förskaffa
typograferna fördelar genom sin organisation blef
bildandet Svenska Typogra/förbundets sjuk- och
begraf-ningshjälpskassa år 1890. Altjämt har kassan gått
framåt samt i sig upptagit flere lokalafdelningars
och enskilda boktryckeriers sjukkassor. Som
kassan är indelad i två klasser, med rättighet för
medlem att tillhöra antingen en eller båda, så
bör den kunna tillfredsställa alla anspråk på en
god sjukkassa. Sålunda utbetalas i sjukhjälp i
klass 1 ki’. 13: 50 pr vecka under loppet af 13
veckor pr sjukår och i klass II 9 kr. pr vecka
under samma tid. 1 begrafningshjälp betalas
numera 90 kr. i l:a och 60 kr. i 2:a klassen. Äfven
en klass III finnes, hvilken omfattar alla sådana
sjukkassor, som öfvertagits, och erhålla
medlemmarna däraf den sjuk- och begrafningshjälp, som
stipulerats i den öfvertagna kassans stadgar.
Afgiften till klass I utgår med 30 öre och till klass
II med 20 öre i veckan. Sjukkassan är
inregistrerad. 1 sjuk- och begrafningshjälp har kassan
sedan sitt instiftande i okt. 1890 och till 1895 års
slut utbetalt kr. 55,310: 39. Vid samma tidpunkt
räknade kassan 1,521 medlemmar.
Jämsides med arbetet på motstånds-,
sjuk-och hegrafningshjälpskassorna uppstod tanken pä
grundläggandet af en invalidfond, hvars syftemål
skulle vara att förskaffa äldre, till arbete
oförmögna typografer en sorgfri ålderdom, vare sig
1 form af intagning och försörjning å särskilda
invalidhem eller i form af pension. År 1892
framkastades denna tanke helt oförmodadt vid en
typograffest af en hjälpkassornas obestridligen
kraftigaste förkämpe^ med det resultat, att vid
sagda års slut ett belopp af kr. 330: 73 stod till
förbundsstyrelsens förfogande för samma
ändamål, hvilka medel insamlats genom frivilliga
bidrag, i hvilken form kassan förkofras och
kunde vid 1895 års slut uppvisa ett kapital af
kr. 3,212: 88.
Redan från sin uppkomst ha förbundets
ledande män lagt an på, att ordning och reda
skolat råda såväl i fråga om förvaltning som ock
inre angelägenheter, samt att förbundets
ledamöter skolat kunna komma i åtnjutande af alla
de förmåner, som en lifskraftig organisation kan
förskaffa sina medlemmar. Hvad här nämts om
bildandet at’ understödskassor, visar till fullo, att
ett kraftigt och lyckobringande arbete
härutinnan utförts. 1 öfver 50 af landets städer har
sedan 1892 en lönereglering ägt rum, hvilken i
afsevärd mån höjt arbetsinkomsterna för de
typografiska arbetarna.
ni’ 1893 upprättades en platsanskaffningsbyrå,
hvilken numera är förlagd till expeditionen, där
platser för typografiska arbetare förmedlas
kostnadsfritt för såväl arbetaren som principalen.
Denna gren af förbundets värksamhet är mycket
anlitad och vid trängande behof till stort gagn
för organisationen, likaväl som dess medlemmar
och boktryckarna.
Afgifterna till förbundet utgå numera med 26
öre i veckan pr medlem (hälften för lärlingar och
hjälparbetare), hvilka sålunda fördelas: på
förbundets allmänna kassa 8 öre, reshjälpskassan 10
öre, reservfonden 6 öre och representationsfonden
2 öre.
Svenska Typografförbundet räknar f. n. öfver
2,000 medlemmar och en kapitalbehållning af c.
50,000 kronor.
Efter tio år.
På samma dag vårt Typografförbund trädde
i kraft, firade svenskarne sitt förbunds 10-års fest.
Med nyfikenhet och beundran erfar man, huru
mycket de svenska typograferna under denna tid
vunnit genom sin organisation. Vi taga oss
friheten här nedan aftrycka ett sammandrag
uiden redogörelse hr L. A. Mårtensson afgaf vid
tio-års festen, öfvertygade som vi äro, att sagda
revy i denna tid skall läsas med uppmärksamhet
af alla, som fråga sig, hvad det månne blifva af
vårt typograftorbund.
Vid 1880-talets början funnos i Sverige ett
antal typografiska föreningar eller klubbar, hvilka,
instiftade efter mönster af den 1846 bildade
Typografiska föreningen i Stockholm, å regelbundna
tider höllo sina möten och behandlade sådana
frågor, som rörde facket och dess utöfvare. Dessa
Suomen Kirjanpainajain Apuyhdisfyksen rahaston hyväksi
toimeenpannaan
Lauantaina 13 p. ja Sunnuntaina 14 p. Helmikuuta 1897
ylioppilastalolla.
Lähemmin vastfedes pääkaupunyin päivälehdissä.
Tehtyjen kysymysten johdosta ilmoitetaan, että maaseuduilta lähetettyjä voittoja
vastaanottavat ne arv. Naiset, joiden nimet aikaisemmin sanomalehdissä ovat ilmoitetut, vaan voidaan voittoja
myöskin osoittaa Kirjanpainajain Arpajaistoimikunnan Puheenjohtajalle Lehtorinrouva F. Göösille,
Helsinki, Länsi Henrikinkatu 20, tahi Suomen Kirjanpainajain Apuyhdistyksen Toimikunnalle.
Arvantilauksia vastaanottaa Arpajaistoimikunnan Puheenjohtaja.
Arpajaisista langenneet voitot lähettää Arpajaistoimikunta maaseudun voittajille, jonka tähden
pyydetään että arv. arvantilaajat liittäisivät tilauksiinsa tarkan tiedon nimestään ja asunnostaan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
