Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
GUTENBERG
N: o 6
— Svenska Typografförbundet har afgifvit
sin årsberättelse för 1896, hvaraf framgår bi. a.
följande. Ar 1896 kunde Svenska
typografförbundet fira sin 10-åriga tillvaro. Efter att i
början hafva blifvit betraktad med misstroende icke
blott från en del principalers sida utan äfven af
typograferna själfva, har detsamma år för år
tillvunnit i aktning och styrka samt betraktas nu
som en faktor af stor betydelse, som alltid bör
tagas med vid betraktandet af frågor som angå
yrkets gemensamma angelägenheter.
Behållningen i reshjälpskassan som vid 1896
års början var kr. 5,844: 90 utgjorde vid dess
slut 8,417: 36. I reshjälp har under året utbetalts
kr. 6,170: 50, i hvilken summa ingår äfven
utbetald! arbetslöshetsunderstöd,
Medlemsantalet som vid åretsbörjan var 1,934
utgjorde vid dess slut 2,166. Afdelningarnes antal
inom förbundet var 56.
De olika kassarna tillsammans, utom
sjukkassan, hade under året stigit från kr. 19,975: 42 till
kr. 31,898: 16. hvilket kan anses vara ett utmärkt
resultat.
En amerikansk statistiker har
beräknadt att årsupplagan för alla jordens tidningar
och tidskrifter stiger till 12 miljarder, till hvilkas
framställande erfordras 782 milj. kilogram papper.
— Under ett år har antalet i Italien
utkommande tidskrifter sjunkit från 2,682 till 2,178.
Härtill äro det dåliga nationalekonomiska
förhållandena orsaken och hvilka allt fortfarande
äro i nedåtgående.
— Typograferne i Belgrad sträjka sedan
den 2 juni. Lönen har på senaste tiden blifvit
betydligt nedsatt, hvarför de nu fordra att
densamma skall höjas. Äfven fordras förkortning af
arbetstiden från 10 till 9 timmar. I Serbien är
arbetstiden i vårt fack 10 à 14 timmar och
betalningen högst usel. Sedan 1 april detta år slöt sig
Serbien till typografernes internationella
sekretariat, men är icke ännu berättigad till
understöd. Hjälp har dock försäkrats från flere
typo-grafförbund.
Om denna arbetsinställelse meddelar
typografernes internationella sekretariat i ett cirkulär
dateradt i medlet af juli, följande:
Lönerörelsen tager allt större dimensioner, i
det att numera äfven arbetarne å
privattryckerierna slutit sig till de sträjkande. Ur telegram
och skriftliga meddelanden framgår, att de
serbiska kollegerna hoppas på en gynsam utgång
af kampen trots de af polisen iscensatta
förföljelserna, Så blef bl. a, understödskassan tagen
i beslag men lyckligtvis voro pänningarna ännu
intakt, så polisen fick aftåga med lång näsa.
Ordföranden, viceordföranden och 35 kolleger ha
blifvit häktade samt de två föstnämda dömda till 10
dagars fängelse. Den serbiska befolkningen
sympatiserar med de sträjkande. Isynnerhet är den
serbiska arbetareklassen intresserad af utgången.
Skulle densamma ändas med seger för
typograferna så vore en allmän serbisk arbetarerörelse
förestående.
Vårt fack i Österrike.
För att erhålla en riktig kännedom om
löne-och arbetsförhållandena samt prisen på
lefnads-förnödenheterna i Österrike innan den nye
normaltariffen skulle träda i kraft — 1 Januari 1896
— lät förbundsstyrelsen därstädes i December
1895 upptaga en statistik öfver desamma. Denna
statistik som nu föreligger i tryck lämnar en
utmärkt bikl af förhållandena därstädes. Ur
statistiken, omfattande 32 stora oktavsidor och två
bilagor, lämna vi här nedan följande
sammanträngda utdrag:
Förbundet består af 13 landsdelar eller
provinser, hvilka hvar och en för sig bilda en
förening. Af dessa ha 11 föreningar lämnat
tillfredställande svar, I förening (Salzburg) har icke
inkommit i tid med sina uppgifter, hvarför
desamma ej kunnat användas samt 1 (Triest)
alls icke insändt några sådana. Af statistiken
framgår, att inom dessa 11 föreningars
värksam-hetsområde finnes 773 tryckerier och 27
stil-gjuterier af hvilka endast 555 af de förstnämda
ocli 25 af des sistnämda lämnat upplysningar.
Med hänsyn till de sanitära förhållandena i
arbetslokalerna, meddelas, att endast 65,22 %
uppfyllas de hygieniska fordringarna, medan 34,78
% eller öfver en tredjedel förklaras som mörka,
otillräckligt ventilerade och osnygga. Häraf må
dock icke slutas att två tredjedelar äro
fullkomligt tillfredsställande, ty nästan alla tryckerier
ha en eller annan brist,
Hvad arbetstiden beträffar upplyses, att 2
tryckerier ha 7 timmars arbetstid. 2 8 t., 51 9 t.,
235 9’/2 t., 238 10 t., 10 10’/2 t., 10 11 t. och 11
12 t. För jämförelsens skull kan anföras att
1892 fanns endast 1 tryckeri med 8’/21, arbetstid,
20 med 9, 203 med 91/,, 226 med 10 och 46 med
11 t. arbetstid, således ett ganska godt resultat
i kampen för kortare arbetstid under 3 års tid.
Antalet sättare i ofvannämda landsdelar
belöper sig i allt till 5,339, hvaraf 3,538 ha fastlön
och endast 1,801 arbeta på beräkning. 1892
funnos 2,691 sättare med fastlön och 1,462 på
beräkning.
Elever ocli buntmakare finnes 1,740, således
24,5 8 % af hela sättareantalet medan förhållandet
1892 var, att lärlingarnas antal utgjorde 28,61%
Som man ser, har under loppet af 3 år gjorts
betydliga framsteg såväl med hänsyn till
afskaffandet af beräkningsarbetet och som vid
inskränkning af elevernas antal. Tryckare funnos 1,195
förutom 513 elever, hvilka sistnämda således
utgöra 30,04% af tryckareantalet (1892 utgjorde
de 31,19%).
Arbetslönen har i genomsnitt varit pr vecka:
för sättarne på fastlön 11,u guld., för
beräk-ningssättarne 13,89 och för tryckarne 13,04. (1
Guld. = Fmk 2,io).
Statistiken innehåller äfven en tabell med
redogörelse lor öfverarbetstimmarne 1895. Trots
att från många städer antalet öfverarbetstimmar
icke kunnat uppgifvas, erfar man dock att det
erfordrats icke mindre än 802,557 timmar
öfver-arbete. Antages att samtliga 12,907 vid
boktryckerier och stilgjuterier anställda personer
deltagit häri erhålles 231/. timme på hvarje person.
Beräknas arbetstiden i genomsnitt till 9V2 timme
och arbetsåret till 300 dagar, så inser man, att
icke mindre än 106 arbetslösa hade kunnat ha
full sysselsättning och icke varit tvungna
spatsera omkring med en tom måge. Men det är att
hoppas att arbetarnes mäktiga organisation skall
äfven härvidlag kunna värka mycket godt.
(Ur Typograf Tidende.)
Något om och till våra lärlingar.
Ur Tidn. för Boktryckarkonst.
Det är en mindre tilltalande företeelse att se
gossar, som skola lära boktryckeriyrket, arbeta
dag efter dag utan hjälp, utan undervisning,
utan ledning af dem, hos och för hvilka de arbeta.
Det finns dock många gossar i den ställningen,
skrifver signaturen J. E. J. i American
Roohna-ker, hvilka, ehuru de hysa en liflig önskan att
komma framåt, endast få sysselsätta sig med de
enklaste arbeten. För sådana skola kanske
följande vinkar i accidenssättning, ehuru få och
allmänna, vara till någon nytta.
Om de unga typograferna endast ville
tillgodogöra sig de idéer och erfarenheter, som af
deras mera framstående föregångare blifvit
nedlagda uti tekniska läroböcker, skulle de alltid
däraf kunna inhämta något, som vore dem till
nytta. Som det nu är, lita de för mycket på
hvad de kunna uppsnappa inom officinen; af
undervisning få det litet eller intet. Därför skall
i denna uppsats gifvas några enkla råd till de
unga.
Den unge typografen bör alltid ihågkomma,
att särskildt vår tid fordrar det bästa i kvalitet,
i arbetsskicklighet, i uppträdande, — i allt, och
han skall börja sin bana med fast beslut att, så
långt lians förmåga sträcker sig, fylla dessa
fordringar. Liksom man vet, att mannen i
allmänhet dömes efter det sällskap han umgås med, så
bör den unge nutida typografen också komma
ihåg, att han bedömes efter det arbete lian
värkställer. och att fordringarna på detta område
ökas år från år till följd af täflan ocli nya
metoder.
Den unge typografen har vanligen en hård
väg att trampa, beroende, som han är, af en
mängd mer eller mindre gynsamma
omständigheter, hvilka, jämte hans egen flit och begåfning,
inverka på huruvida han skall blifva en
fulländad konstnärlig sättare eller en ordinär
verk-sättare. Aecidensbranschen inom yrket är fylld
med arbetare, hvilka rätteligen borde inrangeras
i den sistnämnda kategorien; deras anspråk på
skicklighet har ingen grund, åtminstone ingen
tillräcklig för att berättiga dem till den högre
rangen, och detta förhållande är ofta nog deras
eget fel. Dock bör den unge sättaren sträfva
högt: det ligger icke något orätt i denna
sträfvan — tvärtom — ty de, som äro tillfredsställda
med att i sitt arbete endast uppnå hastighet och
rutin, komma sällan längre än till graden af
vanliga värkarbetare.
Utan tvifvel har mången ung typograf haft
en brinnande önskan att erhålla mera hjälp och
ledning än den, som motvilligt eller halft
motvilligt lämnats honom af kamrater och förmän.
Om vi blefve skickade i skola utan någon hjälp
för våra studier, så skulle vår lott i afseende å
kunskaper blifva sorglig nog, och något liknande
är hvad som oftast händer å våra officiner nu
rör tiden med afseende å lärlingarna.
Om vi nu emellertid utgå från att en eller
annan af lärlingarna i fråga besitter någon liten
kännedom om „konsten och dess mysterier" och
önskar utveckla sig med hänsyn till konstnärligt
arbete, hvad har han då först att göra ? — Det
är att märka, att vi icke anföra detta för sådana
ynglingar, som af naturen äro omöjlig i
förvärf-vandet af konstnärlighet, utan specielt för sådana
unge män, hvilka hafva bildning och intelligens
nog för att förstå, att konstnärlighet i
arbetsprodukten är en utveckling af kulturen.
En högre grad af konstnärlighet i sättning är
icke lätt förvärfvad; men en betydande hjälp
vid detta förvärfvande är anlitandet af god
teknisk litteratur äfvensom ett samvetsgrant
studium af framstående fackmäns metoder och idéer.
Att utveckla smaken för goda böcker, goda
målningar, illustrationer o. d. har alltid
befunnits vara af ett välgörande inflytande på den
typografiske nybörjarens håg och uppfattning.
Och riklig materie! för detta ändamål finnes i
förstklassisga illustrerade arbeten samt i
bibliotek, muséer, på utställningar ni. ni. Ett
omsorgsfullt studium af framstående och artistiska
sätt-ningsprof och typografiska arbeten underlättar i
hög grad kunskapen om de olika stilriktningarna;
en kunskap som är sällsynt hos accidenssättare
— sällsyntare än hvad som på grund af
omständigheterna borde vara fallet. (Forts.)
Invalidfonden. — Vanhuusrahasto.
Kva Pressens tr. — Pya Pressenin kirjap.- 22: —
Simelii tr. — Simeliuksen kirjap...................9: 55
Centraltr. — Sentraalip...............................9: —
Finska Literaturs. tr. — Suomal. Kirjall.
Seuran kirjap...............................................2: 20
Tilgmanns tr. — Tilgmannin kirjap.............1: 75
Weilin & Göös’ tr. — Weilin & Göösin kirjap. 1: 50
Frenckells tr. — Frenckellin kirjap.............1: 36
Salzensteins tr. — Salzensteinin kirjap. •• 1: 28
Petterssons tr. — Petterssonin kirjap. — 1: 10
I Päivälehtis tr. — Päivälehden kirjap. ––—: 96
Susi Suometar......................................................—: 95
Arvidsons tr. — Arvidsonin kirjap...............—: 06
Senatens tr. — Senaatin kirjap.....................—: 01
HutVudstadsbladets tr. —
Hufvudstadsbladetin kirjap........................ •• —: —
Typografernes förening. — Kirjalt, yhd. • • —: 15
Summa 51: 87
Helsingissä 1897.
J. Simeliukseii perillisten kirjapaino osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
