Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:o 8
75
Vår.
J)en g/immande solen, den bländar vårt öga,
och väcker naturen till glädje och hopp.
■En drillande stämma hörs gäll i det höga,
lik vemodig klagan den klingar dit opp.
ffyfödd är världen då vårsolen nalkas,
med lifvande glädje och foglames sång.
j)en bitande sorgen af fröjden nu svalkas,
då vår åter stundar till norden en gång.
J gulnade lundar man åter ser grönska,
på svartnade kvistar ses’ början ti/1 blad.
fog larn a le och sin glädjetid skönska,
ja, hela naturen är fröjdsam och glad.
jjen blågröna böljan begynner att röras
af vårvindens svaga, men svalkande pust.
i)en glittrande vågen den vill icke störas,
men stores ändå utaf fartygens dust.
fjlekhvita segel ses spända på fjärden,
och bålen den plöjar den skummande våg.
Rorsmannen önskar sig glädje på färden,
och därtill han äger en brinnande håg.
Ja, skönt är att lefva när våren är inne
och skänker sin glädje oss åter en gång.’ —
Våren den är för naturen etl minne;
i evighet lefv er för våren en sång.
para/dus“
Pil<l<u uutisia. — Smånotiser.
— Tjugufem års jubileum firade den 16 mars
stentryckerimaskinmästaren hos firman Weilin
& Göös aktiebolag A. Lindroos. En framstående
arbetare i sitt fack fick jubilaren emottaga flere
bevis på tacksamhet och erkänsla af kamrater
och vänner. Sålunda var hans arbetsplats
dagen till ära smyckad med guirlander och rosor
samt yrkets vapen, och då han inträdde
emottogs han af personalen, som med ett kraftigt
„lefve“ öfverräkte ett elegant silfver
papyrossfodral med monogram och inskription jämte en
adress: Frän firmans kvdnliga arbetare inom
branschen öfverräktes ett silfver teglas med
inskription. Från Tilgmannska officinen anlände
en smakfullt utförd adress, undertecknad af forne
elever och arbetskamrater. Herr Lindroos är
utlärd å Tilgmannska officinen samt har varit
anställd hos firman Weilin & Göös i 6 års tid.
— Latomakoneet näyttävät yhä enemmän
voittavan alaa ulkomailla, tuottaen täten suurta
työnpuutetta. Niinpä kirjoittaa eräs norjalainen
ammattimies Chicagosta „Typ. Medd“:lle m. m.
seuraavaa: latojille täällä
Amerikassa on viime vuoden kuluessa käynyt perin
vaikeaksi. Mergenthalerin Linotype suorittaa
nykyään miltei kaikki työt. Ainoana työnä
käsinlatojalla enää on jonkunen määrä aksidenssi- ja
ilmoitustöitä. Taulutyötkin ladotaan koneella.
Ainoastaan pienellä määrällä ulkolaisilla latojilla
on vakituinen työpaikka. Useimmat ovat
vaihtaneet ammattia tahi matkustaneet kotimaahansa.
Mutta on vielä niitäkin paljon, jotka mittaavat
katuja turhaan työtä etsiessään. Kirjapainotaito
Amerikassa — erittäin mitä kirja- ja
sanomalehtityöhön tulee — on jotain, jota ei enään tarvita“.
Eipä todellakaan ole kauniita ne värit, joilla
tämä kirjeenvaihtaja kuvaa ammattiotoja
Amerikassa, mutta, ikävä kyllä, on tämä kuitenkin
totta . Olemme saattaneet tämän niiden
ammattitoveriemme tietoon, jotka mahdollisesti aikovat
matkustaa ulkomaille, etteivät he sitä tekisi, jos
varmaa ja pysyväistä paikkaa ei ole tiedossa.
Verraten kirjapaino-oloja ulkomailla oloihin
Suomessa, niin ei latomakoneen tuonti tänne
kuitenkaan anna suurtakaan aihetta työnpuutteen
pelkoon — kunhan vain ei olisi muita syitä
tähän. Sillä käytännöllisistä syistä ei niitä voida
suuremmissa määrissä tuoda ja vähin erin
tuotuina vaikuttaa tämä tasoittavasti.
— Londons typografer hvilka för någon tid
sedan påbegynte en lönerörelse har numera
afslutat densamma men på ett något
egendomligt sätt. Principalerna föreslog nämligen att
saken skulle föreläggas det engelska
handelsministeriet till afgörande, hvilket äfven af
typograferna godkändes. Ministeriet insatte en jurist
som förlikningsdpmare. Arbetarnes fordringar
voro: minskning af arbetstiden med fyra timmar
i veckan, förhöjning af veckolönen med två
shilling (= 2 mark 50 penni) och satspriset med
1 pence (= 2 penni) pr 1,000 bokstäfver samt
förhöjning för öfvertidsarbete.
Eörlikningsdomstolen höjde veckolönen med I’/« shilling och
satspriset med ’/ 2 pence men afslog
förhöjningen för öfvertidsarbete. Genom godkännandet
af principalernas förslag måste naturligtvis
typograferna böja sig för förlikningsdomstolens
beslut oaktadt den ansågs som otillfredsställande,
men samtidigt ha typograferna också lärt sig
inse att statsliga förlikningsdomstolar, hvilka på
senare tider upprättats i England, icke visat sig
vara till arbetarnes fromma, hvarför de
hädanefter ej vidare torde komma att anlitas af våra
engelska kolleger.
— I Sydafrika ser det sorgligt ut äfven i vårt
fack. De flesta tidningar såväl i Trans\ r al som.
Oranjefristaten blefvo i anledning af kriget så
småningom indragna hvarför man lätt kan förstå
huru de kan hafva det som egnat sig åt
Gutenbergs konst. De tidningar som försöka att hålla
sig uppe under de engelska „befriarnes“ regim
blefvo dock systematiskt undertryckta, hvarför
de slutligen måste upphöra att utkomma. Under
sådana förhållanden lider naturligtvis också hela
föreningsväsendet hvarför inga möten kan
hållas och allt tyder på en genomgående slöhet.
Att det finnes personer som äfven begagnar
sig af detta allmänna svaghetstillstånd framgår
bland annat däraf att kassören för den
typografiska föreningen i Kapstaden förfalskat besty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
