Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 15
GUTENBERG
124
T)et fria ordet.
Det jria ordet skänker os
En lefnad, skön och blid.
Det bryter mörkrets bojor loss,
Och tänder ljusets sköna b/oss.
Det kämpar uti evig tid,
För kunskap, makt och frid.
Men härd är striden, hård dess kamp
För sanning, ljus och glans. —
Hvem mildrar smärtans grymma tramp ?
Hvem höjer lågan i min ramp?
Så suckar ordet bak sin skans,
Och sänker matt sin lans.
Ett frö aj frukten hvirflar opp
För vinden från det blå.
Det faller ned, det slår i knopp
Och gifver ljuset åter hopp. —
Det fria ordet i sin vrå,
Skall segra sist ändå!
tjaraldus.
Piltk“ uutisia. — Smånotiser.
— En typografstad. Typografernas
byggnadsförening i Kristiania har inköpt egendomen
Nedre Nadderud, belägen vid Stabaek, för en
summa af 105,000 kronor hvaraf 20,000 kronor
erlades kontant. Meningen är att under det
första aret bygga 20 små hus med tillhörande
jordområde — endast för typografer och deras
familjer. En familj som under loppet af 12 år
har inbetalt 2,500 kronor blifvit egare af ett hus.
— Den inköpta egendomen är sa stor att man
med tiden anser sig kunna åstadkomma en liten
typograistad.
— L’lmprimeree nationale, det franska
regeringstryckeriet, grundlades på kardinal
Richelieus föranstaltande den 2 febr. 1620 af
konung-Ludvig XIII. Tryckeriet hade sina lokaler 1
Louvré, och från detsamma utgick alla kungliga
bref, förordningar, edikter och dekreter m. m.
samt en mängd lärda och religiösa verk.
Tryckeriets ledare voro hofämbetsmän med ärftliga
rättigheter. Sä finna vi att år 1687 enkan efter
chefboktryckaren fick embetet efter denne.
Senare hade också andra kvinnor varit dess
föreståndare. På befallning af konung Ludvig
XIV anskaffades grekiska och latinska typer för
tryckeriet och 1722 anskaffade hertigen af
Orleans en komplett serie af hebreiska och
kinesiska typer. Några år senare anskaffades
äfven matricer för syriska och samaritanska
alfabeter. 1773 anskaffades för en kostnad af
100,000 livrés en samling infattningar och
vignetter som oafbrutet användes ända till 1820
då de blefvo ersatta med mera moderna
mönster. Under revolutionsåren hade tryckeriet sin
lokal i olika regeringsbyggningar. 1793 flyttades
detsamma under namn af „Imprimerie de la
Republique“ till den franska bankens egendom
hvarifrån det 1808 öfverfördes till kardinal
Rohans förra palats.
— Från Amerika. Såsom bevis på tnckerier-
rnas storlek i Amerika torde nedanstående ej
sakna sitt intresse. New-York har 510
boktryckerier hvilka i genomsnitt sysselsätter 14,000
arbetare; det största tryckeriet i New-York har
74 pressar. I Chikago finnes 350 tryckerier med
en sammanlagd personal af 9,000. Filadelfia
har 358 tryckerier med 6,000 arbetare, Boston
217 tryckerier med 3,000 arbetare. Städerna
S:t Louis, Cincinnati och S:t Francisco har
tillsammans omkring 360 boktryckerier och hvars
arbetare belöper sig till 4,500 å 5,000.
Washington har 60 tryckerier med sammanlagt 3,500
arbetare af hvilka 2,000 kommer på
Statstryckeriet allena. De i typografiens tjänst stående
typograferna kunna således anslås till 150,000,
inklusive lärlingar.
Svibel.
Besynnerligt. Faktorn kl. 8 pä morgonen till
sättaren :
~Är det många sidor kvar för att fä ark“?
„Fem och half“.
Kl. 12:
„Huru har det framskridit; huru många sidor
är nu kvar“ 13
„Sex“.
„Hva’ f— n star herrn och lägger utaf
sättningen“!
För galet. I den gamla, goda tiden, då
typograferna åto vid principalens bord, hände det
en gång att en typograf fick mat i luftstrupen
och jämrade sig mycket däröfver.
„Hvad är det med er“ ? frågade principalen.
„Det kom i fel strupe“.
„Jaså, ni har två strupar. Ja, dä skall ni
sannerligen inte bli gammal här“.
Spanar emellan. ~Hör nu herr A.“ frågade en
spåne pä en tidning, „skall kallt vara med ett
eller två 1“?
~Är det mycket kallt“? frågade A. som just
stod i ombrytningen.
~32 grader“.
,Ja, då kanske det är bäst att sätta det med
tre“ I
Ciedonanto.
Tjelsingin osaston rahastonhoitaja, jf.
X. jYyman, tavataan yhdistyksen
huoneustossa joka kuun 2, 3, 5, 17, 18 ja 20
p:nä k.io l / 2 8 — V 2 p illalta sekä muina
iltoina Sepänkatu 15.
Helsinki,
J. Simeliuksen perill. kirjapaino osakeyhtiö, 190.1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
