Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:o 21
172
kerta kaikkiaan määrätty alin palkka: 8 frangia
sunnuntai- ja juhlapäiviltä ja g: 50 fr. yötyöstä.
Erimielisyy r ksien sattuessa muodostuu liitto
sovinto-oikeudeksi. Mutta tämä tapahtuu hyvin
harvoin, samoin kuin yli 30 vuotta kestäneessä
käytännössä vain pari kertaa on harjoitettu
petosta yhtiökumppaneita kohtaan.
— Razzia. Då det länge varit kändt inom
typografiska kretsar i Stockholm att en mängd
oegentligheter existerade inom vissa tryckerier
i hufvudstaden, nedsatte Typografiska
föreningen en komite hvilken fick i uppdrag att taga
reda på beskaffenheten af de anmärkta
oegentligheterna och skrida till åtgärder för desammas
afhjälpande. Ett bland de första tryckerier som
utmärkte sig framför andra var ett tryckeri
beläget i huset n:r 5 Holländaregatan. Från detta
tryckeri, som äges af en dansk, Petersen,
utgifves en periodisk skrift, benämd Revven, hvars
hufvudsakliga innehåll utgöres af
röfvareromaner. Hr Petersen har tid efter annan
annonserat i tidningarna, att flickor från bättre hem
kunde få tillfälle att lära sig typografyrket i hans
tryckeri. En stor mängd flickor ha också tagit
anställning där, men under tämligen säregna
villkor. De ha ej allenast fått utan betalning
utföra sättningsarbetet, utan äfven varit tvungna
att betala en „inskrifningsafgift“ af 10 till 25 kr.
På grund af det stora antalet inträdessökande
har så hr P. kunnat efter ett par veckor afskeda
en elev och antaga en ny elev — med ny
inskrifningsafgift. De, som fått kvarstanna längre
tid, ha efter en tre, fyra månader beviljats en
aflöning, betydligt understigande hvad andra
boktryckare betala sina lärlingar. Förtjänsten
går vanligen till I—s1 —5 kr. på vecka. Äfven en
del andra omständigheter anföras som skäl till
klander, bl. a. att ingen utlärd typograf finnes,
utan flickorna få undervisa hvarandra och reda
sig bäst de kunna.
På grund af dessa uppgifter beslöt
Förbundsstyrelsen att förklara nämnda tryckeri
blockeradt från den 14 oktober, men redan den 15 fann
hr P. sig föranlåten att underskrifva den af
Förbundsstyrelsen förelagda tariffen, hvarför
blokaden blef upphäfd efter en dags varaktighet.
— Rysslands förste boktryckare var Iwan
Fedorow, en samtida till Iwan „den
förskräcklige“. Denne senare ville i sitt rike införa
boktryckerikonsten och befalde för den skull
metropoliten Macarivs, att „efter grekers, fransmäns
och venetianers exempel sörja för tryckningen
af kyrkoböckerna“. Ofördröjligen började man
uppbygga ett tryckeri. Men hvar finna män
invigda i den nya konsten?
Till ägarens och metropolitens stora glädje
furmos i hufvudstaden (Moskva) två män, som
under blygsamma förhållanden sysslade med
denna konst. Den ene var diakon i den helige
Nikolai kyrka i Kreml och hette Iwan Fedorow,
den med honom samarbetande hette Peter
Timolejew Mstislawzew. Tio år förflöto under
förberedelser; prässen och stilarna införskrefvos
från Polen. Åndtligen började de ryska
typograferna sätta den första boken; ett år åtgick
för tryckningen af densamma. Den 1 mars 1564
utgafsri Moskva detta det första i Ryssland tryckta
värk: „Apostlagärningarna och Brefven“.
Bokpräntarna uppträdde genast mot detta
oförmodade intrång i deras yrke, som, det förstodo de,
inom kort skulle göra deras yrke obehöfligt.
Fiender till den nya konsten furmos många, men
försvarare saknades; den som från början tagit
saken i sin hand, metropoliten Macarivs, dog,
innan den ännu fått fast fot under fötterna.
Folket reste sig mot boktryckarna, som de ansågo
vara trollkarlar och en vacker natt satte de eld
på tryckeriet. De hemlösa boktryckarna flydde
till Litauen, där konungen af Polen, Sigismund 111,
tog dem under sitt hägn.
— Holland. Vid en allmän typografsträjk för
någon tid sedan, som slutade med seger för
principalerna, fordrade arbetarne bl. a.: 9
timmars arbetsdag och en minimilön af 26 fr. i
veckan, för maskinsättarne 31 fr. 65 cent.
Beräkningsarbete existerar icke i Holland, men
däremot fordras af sättarne kännedom såväl i
tryckning som i stereotypering. Holländska
typografförbundet, som räknar 15 afdelningar,
beviljar reseunderstöd åt alla medlemmar af
utländska typografförbund, oberoende af nationalitet.
— Ryssland. I S:t Petersburg har man för
afsigt att upprätta ett tryckeri hvari endast
kvinnor skola användas. För att företaget skall vinna
allmännare tillslutning har man förespeglat de
blifvande arbeterskorna att de skola blifva
delegare i företaget.
Observera!
Just då tidningen lagges i press emottog
FörbundsstjTelsen följande telegram från Styrelsen
för Svenska Typografförbundet:
„Varsko typograferna om strejk i
Östersund. En strejkbrytare från Finland där
redan uppträdt.
Förbundsstyrelsen“.
På grund häraf uppmanas samtliga typografer
att icke antaga kondition derstädes.
Förbundsstyrelsen.
Huomatkaa!
Lehteä otettaessa painokoneeseen saapui
Ruotsin Kirjaltajaliiton Hallitukselta seuraava
sähkösanoma:
..Ilmoittakaa kirjaltajille että Östersundin
kaupungissa on lakko. Yksi suomalainen
lakonrikkoja siellä jo esiintynyt.
Liittohallitus“.
Tämän johdosta varoitetaan kaikkia kirjaltajia
matkustamasta mainittuun kaupunkiin.
Liittoh ai li tus.
Helsinki,
J. Simeliuksen perill. kirjapaino osakeyhtiö, 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
