Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans ansikte förändrade inte ens uttryck, då
kaptenen ryckte honom i den långa, skinande
svarta flätan.
Man skulle kunnat tro, att hvart drag var
hugget i sten, så orörligt var det!
Kapten Zanden tömde sin cocktail i ett
enda drag.
— Hör på, — började han sedan. — Det var
den här skutans andra resa förra året. Då listan
på första-klass-folket kom från kontoret, höll jag
på ett få dåndimpen. Sextioåtta missionärer hade
de bookat! Sextioåtta glasögonprydda himlalotsar
med halfva fartyget fullt af biblar och psalmböcker
och traktater ocli fan vet allt! Det var trettiotvå
kvinnor och lika många plus fyra män, om man
nu kan använda det uttrycket på sådana där
kut-ryggar och hallelujahasar. Ni må tro, att de ställde
till det ombord! Då vi lade ut sprang en wire
och slängde till femte maskinisten i skallen, så
han aldrig sa så mycket som mamma ^ner. Men
i aktern stod missionsherrskapena och jodlade:
„Mötas vi på andra stranden“. Och de hade knappt
slutat med den låten, förrän de började med „Lilla
Svarta Sara, ett litet negerbarn så gladt“. Sedan
sjöng di hela tiden! Före maten och efter maten
och till morgonbön och mijddagsbön och
aftonbön. Skutan var som en kyrka! Jag mådde som
en fisk på ett kyrktorn. Fy tusan, säger jag!
Och det sa jag rent ut till min förste styrman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
