Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en af fruktan halft vansinnig kvinna gifvit henne en
så våldsam stöt för bröstet, att hon af smärta nästan
segnat medvetslös till marken. Och nu hade
därför drottning Helena blifvit barmhärtighetens ängel
godhetens genius — Italiens ädlaste kvinna, hvars pris
ingen hvärken kunde eller ville undandraga sig att
instämma i. Tusen sinom tusen tacksägelsetelegram för
allt hvad hon gjort därnere på olycksplatsen,
strömmade dagligen till henne från när och fjärran. Tusen
sinom tusen välsignelser lästes dagligen öfver henne i
landets alla oräkneliga kyrkor, och bland detta
sollandets heta lidelsefulla barn, fans det ej längre någon,
som icke i dessa dagar af sorg, samling, entusiasm och
offervillighet, skulle vara redo att med glädje gifva lif
och lem för sin älskade drottning Helena. Och först nu
hade i det pomp- och ståtälskande Italien — från dess
norr till dess söder — allmänheten fullt lärt sig förstå,
att drottningen verkligen menade hvad hon sade, då
hon vid ett tillfälle härom året yttrade: »Jag har aldrig
hedt konungen föra mig till några lysande fester, utan
alltid dit, där sorgen härjar, där tårar flyta, och där
tröst behöfves. Där är drottningens, nationens moders,
plats. Det är där hon skall verka, där framför allt
annat...»
Med intrycket af dessa ord ännu starkt i mitt öra
sade jag tack och farväl till Sveriges älskvärde minister
i Rom, en diplomat af den gamla stammen och af den
sort, som inga nymoderna ’handelsministrar» förmå
ersätta. Och med den angenäma vissheten att mina
viktiga papper, som skulle förskaffa mig obehindrat
tillträde till det hemsökta och för allmänheten
afspär-rade jordbäfningsområdet, voro i full ordning, steg
jag något senare på snälltåget söderut, som sedan, då
kvällens skuggor började falla, rusade fram öfver
kampagnan. Ruinerna af de underbara gamla akvedukterna
skymtade blixtsnabbt förbi. Då och då syntes en skymt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
