Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
port till port för att mjölkas. Otaliga byi’ackor skällde
och gi’älade på hvarandra. Gatuförsäljarnes än hesa och
än gälla rop läto höra sig utan afbrott. Och allt detta
tillsammans med oi’äkneliga andra ljud bildade en
gatans bullrande symfoni, hvilken den, som en gång hört
dess hvirflar slå mot sina trumhinnor, aldrig åter kan
glömma.
Ingången till det sjukhus hvilket mitt besök gällde
Ospedale dei pellegrjni låg vid en lång, stinkande
bakgata, där ungarne, som lekte och vältrade sig i
orenligheten, gåfvo en upprörande bild af osnygghet och
vanvård. Rundt omkring stodo fula, smutsiga hus med
nästan fallfärdiga gaflar. Och det var så trångt
öfver-allt, att hyresgästerna på en smul när, skulle ha kunnat
räcka hvarandra handen tvärs öfver gatan, om de haft
lust till något sådant.
Från sjukhuset trängde redan en vämjelig doft af
karbol ända hit ut. Och då droskan plötsligt gjorde
en skarp sväng och stannade inne på en trång förgård,
blef denna doft nästan outhärdlig. Stackars människor,
tänkte jag, — som bo rundt omkring här! — Men
kanske de intet märka! I alla händelser tycks de
finna sig och bo kvar! Men italienska näsor äro ju
också vana vid både det ena och andra.
I väntrummet satt en hel del bekymmersamt och
fattigt folk med sjuka och tärda anletsdrag. De sutto
tyst och orörligt och väntade på sin tur. Och det tycktes
hvarken väcka deras uppmärksamhet eller förargelse,
att jag, då jag visade min introductionsskrifvelse från
minister Bildt, utan vidare släpptes fram före dem och
fördes en trappa högre upp, där i en mindre sal ett
antal prydliga herrar i redingote och hög hatt sutto
församlade i lifligt samspråk.
En af dessa herrar, tog emot min introduction samt
erbjöd sig efter dess genomläsande att bli min
följeslagare. Och sedan började den sorgliga vandringen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
