Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korta sekunders gränslösa fasa. Ingen målares pänsel
oeh hade den också hämtat sina färger i helvetets
hetaste eld, ur sorgens djupaste brunn — skulle kunna
måla en tatla, fullt motsvarande deras verklighet. Ingen
af alla de människor som lefde igenom dem skulle än
en gång kunna frammana dem för minnet i deras fulla
hemska kraft. Och ingen än så samvetsgrann och
pedantisk forskare och historieskrifvare skall heller ur de
osammanhängande, bristfälliga redogörelser om dem,
som de öfverlefvande, - hvars sinnen under de förfärliga
sekunderna voro lamslagna och overksamma, kunna
ge, vara i stånd till att smida en kädja, hvars hvarje
länk hlefve en noga och väl inpassad fortsättning af den
föregående.
Men hvad som för öfrigt än måtte ha rört sig i de
tusentals olyckligas, hvilka, från att ha njutit den
djupaste frid, plötsligen befunno sig kastade midt in i det
vansinnigaste chaos, sinnen, så är dock ett säkert och
framgår af allas berättelser, att själfhevarelsedriften rent
instinktivt bjöd dem att kämpa och stå emot, att inte
ge sig med ens och alt söka en utväg undan döden,
som hotade dem från alla håll på en gång.
Dock icke endast jorden hade i denna fasans tidiga
morgonstund rest sig för att afskaka sina inbillade herrars
förhatliga ok och befria sig från dem. Redan innan
skalf-vets första våldsamhet var öfver, slöt vattnet förbund
med henne. Det härliga, vida sundet, öfver hvilket
människorna sedan årtusenden utan fruktan styrt sina
nötskal lill fartyg häfde sig i trots och vrede till en
jättelik våg. Ilsket rytande, rasande som ett såradt vilddjur,
rusade den in mot stränderna. På sin blixtsnabba färd
växte den och blef allt högre och högre, allt starkare
och starkare, allt oemotståndligare och oemotståndligare.
Och då den slutligen nådde land kunde intet hålla emot
dess anlopp. Fartygen i hamnen — stora som snjå
-lyftes upp i höjden, kastades huller om buller om och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
