- Project Runeberg -  När jordens grundvalar bäfva. Messinas undergång. Världens största naturkatastrof i historisk tid /
122

(1909) [MARC] Author: Willy A:son Grebst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då hoppade jag ur sängen, fick Gud ske lof fatt i en
tändstickslåda, tände med darrande hand ett ljus och
fann, att rummets ytterväggar hade störtat ned, och att
halfva rummet hade följt efter, så att en gapande afgrund
öppnade sig alldeles invid sängens fotända, där min
koffert nyss förut hade stått.

Nu först begrep jag fullt hvad som hade skett: att
det hade varit jordbäfning, och att det gällde att handla
så skyndsamt som möjligt för att komma ut ur det
rämnade hotellet, hvars ännu stående delar hvilket
ögonblick som hälst kunde rasa ned och begrafva mig under
sig. Men då jag öppnade dörren och späjade ut i
korridoren, fann jag, att den var instörtad och alt enda vägen
till räddning nu gick nedför murarne på hotellets
framsida, utanför hvilken ett ogenomträngligt mörker till en
början omöjliggjorde hvarje försök att med blicken
utforska hur jordbäfningen farit fram där.

Men då jag redan nästan vant mina ögon vid detta
mörker, började här och där små eldsvådor flamma
upp. Och i deras sken såg jag en syn, som jag aldrig
glömmer. Under en sky af damm, genomskuren af ett
obeskritligt ösrägn, låg det sköna Messina i ruiner, och
hland dessa sprungo nakna, vansinniga människor
omkring, som vildt fäktade med armarne i luften, och som
skreko och jämrade sig så högljudt och förfärligt, som
om de stungits öfver hela kroppen af hundratals giftiga
skorpioner.

Med hjälp af en granne i rummet bredvid, hvars
skiljevägg hade rasat, lyckades jag af handdukar,
gardiner och lakan sno ihop ett rep, som räckte ned till
första våningens takhöjd, dit grushögarne nådde. Och
på den vägen undkommo vi ur hotellet, af hvars
omkring hundra gäster endast åtta utom oss undgått döden.

Nu gällde det att komma ut ur ruinerna. Vi befunno
oss på Via Garibaldi och helt nära hamnen, där vi
tänkte, att det skulle vara säkrast. Af flodvågen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gwamessina/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free