Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fort barnen hade lyft undan den hög af tegel och
murbruk under hvilken nedre delen af min kropp hade
legat fastklämd, började vi söka efter min man.
Genom-dränkta af rägnet, darrande i hela kroppen af
förskräckelse och med sönderrifna, blödande händer och fötter
arbetade vi som förtviflade — och det voro vi ju
förresten också — på den plats, där han måste ha störtat
ned. Och ändtligen funno vi honom, illa skadad, men
lefvande, begrafven under ett stycke af taket och med
en bjälke tvärs öfver lifvet, en tung, flera meter lång
bjälke, hvilken vi med våra svaga krafter — vi voro ju
också endast en stackars sårad kvinna och några späda
barn — icke mäktade lyfta undan.
Yår förtviflan var gränslös. Yi kastade oss på knä
framför flere män, halfnakna som vi, hvilka skyndade
förbi, och bönföllo dem att hjälpa oss. Men på den
morgonen var hvarje människa sig själf närmast. Hvar
och en tyckte, att hans egna lidanden och förluster voro
störst och förfärligast. Och till och med sådana, som
annars voro mjuka och goda, förhärdade sina hjärtan
och slöt sina ögon för medmänniskornas kval.
När jag ändtligen insåg, att det för tillfället var omöjligt
att befria min stackars man, och när på samma gång
jorden åter började darra och skälfva, tog jag de bägge
yngsta barnen på armen, öfverlämnande de begge andra
åt gossen och flydde sedan som jagad af furier ned till
Giardino a Mare, där vi skällvande och bedjande
tillbringade de följande timmarne — timmar, hvars nästan
outhärdliga pina jag aldrig kommer att glömma, om
jag så också blefve oräkneliga år gammal...»
En läkare från Florenz, Bruno Rosso, som uppehöll sig
i Messina under jordbäfningen, har lämnat en liflig
beskrif-ning af själfva katastrofen ocb de efterföljande första
timmarnes gränslösa förvirring. Han tyckes ha varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
