Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stund — en liten stund endast, och sedan kom
turen till de förbipasserande och till folkskarorna, som
uppehöllo sig på rådhusplatsen. Deras genomvåta
lintyg och skjortor sletos med våld ifrån dem; allt deras
motstånd tjänade till intet. — Men så voro de ju ock
oskadade och kunde söka sig nya plagg hland ruinerna,
under det att de stackars sårade voro fullständigt
hjälplösa och måste dö, om de icke erhöllo hjälp och
förhand...
Men efter endast några få timmars arbete hade
återigen alla förråd tagit slut. Det sista matroserna hade
lyckats anskaffa var en låda mineralvatten, och när
dess innehåll hade delats ut hland patienterna,
återstod intet annat än att lämna dem åt deras öde.’ Men
dessförinnan rusade doktor Rosso än en gång ned till en
engelsk ångare, som låg färdig till afgång, för att göra ett
sista förtvitladt försök att anskalfa hvad som behöfdes.
Omhord på ångaren kvarhölls han emellertid med våld
af den engelske konsuln. Och då »Ebro», så hette
fartyget, lade ut från kajen, blef han vittne till utbrotten
af de olyckliga människomassornas gränslösa förtviflan,
då de sågo sig kvarlämnade och öfverlämnade åt
hunger och törst, åt eld och vatten, åt nöd och död...
* *
Under det att förmiddagen gick och middagstiden kom
närmare blefvo folkmassorna allt oroligare och oroligare.
Till kölden och rägnet, som plågade och gjorde dem
utom sig, lade sig den begynnande hungerns alla
gnagande kval. Det fanns visserligen apelsiner och citroner
i mängd, — hvar och en kunde ta så många han ville ha
ur de sönderslagna trälådorna nere på kajen, men
apelsiner och citroner äro en mager föda, och kroppen
kräf-ver stärkande varor, som kunna alstra värme och nya
krafter, då den skälfver och darrar af öfveransträngning
och umbäranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>