Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siglufjörður
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av grå skyar, blåsvart och allvarligt, kanske
hotande!
Nej, jag måste ge mig in i vimlet igen för
att suga ut sista droppen av den underliga och
vilda poesien.
Människan är ett vilddjur. En sills liv är
dock ett liv, men här betyder det icke mycket.
Jag svär på att ingen av kvinnorna här
plötsligt hejdar sig mitt i arbetet och ser på sillen i
sin hand och tänker över, att detta är
egentligen brodermord. Nåja, sillen är ju redan död.
Men det fanns en tid då människorna lika
noga benade och gälade sina likar och med
samma frånvaro av samvetskval som här visavi
sillen. Och den tiden är för resten icke slut
än. Vi leva mitt uppe i barbariet. Jag med!
Jag slutar med filosoferandet och går
vidare i människohopen. Stundom stöter jag
på Wulff och Calle Daniel som också göra
studier. Vi gå på sviktande och blodiga plankor
över till andra bryggor och våra själar drunkna
i sill. Vi lösa tillvarons gåta. Den är sill,
begreppet sill, den innehålles i lösenordet sill.
Och likt Lohengrinar i rustningar av
silverfjäll gå vi i land för att skölja ned ali sillen
med en halv Cederlund. Det är en hemlighet,
var vi gjorde detta. Men här finns ju 23
lönnkrogar. Och ingen vill jag förråda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
