Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Siglefjord till Reykjavik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller på att bli arbetsbefolkningens
huvudsakliga föda — gåvo vi oss ut på språng efter
gamla böcker och beredda lammskinn. I
Akureyri hade vi haft tur. Här lyckades vi också
komma över en del gamla isländska tryck hos
en handlande, i vars hem vi tillbragte ett par
timmar. Hos en guldsmed blev jag ägare till
en vacker vävnad och ett gammalt silversmycke,
en islandsfalk i filigran. Lammskinn fanns i
oändlighet och kommer väl fortfarande finnas,
men handaslöjden är i tillbakagång. Nu är det
lyckträff att komma över en vävnad eller ett
träsnideri. Det betraktades som något högst
ovanligt, att Wulff och jag kunde föra hem
var sitt skrin, snidat med fornnordiska slingor.
Det mesta av sådant är redan i gott förvar i
utländska muséer.
I en affär tillhandlade vi oss ett underligt
instrument, en rödlackerad blystång med en
massa krokar nedtill. Det var ett redskap att
fånga bläckfisk med. Försäljaren, en gammal
högst originell man, gav oss på en blandning
av mesopotamiska och danska undervisning i
sättet att fånga dessa i hans tycke delikata
havsvidunder, en ganska invecklad procedur. Vi
prövade redskapet, då vi ätit lunchen ombord,
men utan resultat, oaktat man försäkrade att
fjorden vimlade av bläckfisk. Vi bjödos på
torskfiske, vilket utan tvivel skulle ha givit
bättre resultat, men efter vår expedition med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
