Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Siglefjord till Reykjavik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att slutligen lägga till vid Stykkishólmurs
träbrygga.
Stykkishólmur är bland de tristaste platser
jag sett. Här måste fru Melancholia ha ett
av sina huvudtillhåll. Befolkningen består av
omkring 450 allvarliga människor.
Jag gick in i en handelsbod för att se om
där fanns något köpbart. Man ville pracka på
mig ett blårävskinn, malätet, odugligt och
värdelöst, för en orimlig summa. Som jag anser
det genant att gå in i en affär utan att köpa
något, frågade jag i stället på ett litet
gråsälskinn, vilket patronen belåtet avyttrade för
hälften av det begärda priset. Sådant där borde
isländarna lägga bort. De skulle otvivelaktigt
vinna därpå i längden, när de nu partout vilja
att främlingar besöka deras ö.
Fågellivet var det intressantaste med
Stykkishólmur. Ejdrarna voro tama som ankor.
På öarna häcka massor av lunnefågel
(Fratercula arctica). På eftersommaren dödas
ungarna och köttet nedsaltas men torde icke
vara njutbart för kultiverade gommar. Över
Súgandisey, mellan vilken ö och fastlandet
den icke vidare förstklassiga hamnen är
belägen, stå skyar av fågel och på Stykki, det lilla
skäret mitt i hamnen, ser jag genom kikaren två
korpar kalasa på någon läckerbit.
Flora skulle avgå tidigt följande morgon.
Vi tillbragte kvällen ombord och då vi vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
