Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Þingvellir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om dem i sagan om Snorri Goði. De hade av
äventyrslystnad följt med Vermund från Norge
till Island. Han ville begagna sig av deras
extatiska styrka, men fann snart att de blevo
besvärliga och skaffade dem annan anställning.
I den nya situationen ville de gifta sig och
fordrade högljutt kvinnor. Genom list fick man
livet ur dem. Det var icke vidare vackert, men
det var tidens sed. Ofta läser man i isländska
sagor om svenska bärsärkar. Men lika ofta
läser man om svenskar som gjort vackra
insatser i Islands utveckling under den s. k.
sagotiden, som inom parentes är lika historisk som
vår medeltid, om också sagoskrivarna förstorat
bragderna och gjort heroer av bönder. Men dessa
bönder blevo inga vanliga bönder. De lärde
sig på kort tid att döda isbjörnen som kom
med polarisen och valarna som sprutade runt
kusterna, de lockade säl, fiskade torsk och sill
och foro i viking, då det passade dem.
Men här komma de båda bärsärkarna. De
ha druckit öl och äro oregerliga. De mötande
vika undan för dem. Jag tycker mig höra deras
sångers melodi. Antagligen skulle melodiens
text icke passa i en salong just nu — kanske
icke ens då. Men tiggaren Kol lúsablesi fattar
situationen och för dem till en ölboda, där
en man, som passar för deras sinnesstämning,
visar sina konster. Han har skurit ett runt hål i
sina kläder så att magen är bar, och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
