Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Þingvellir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dörren, får torrfisk och skyr och börjar
berätta. Han vet allt som händer och litet mera.
Han kan stämma blod och stoppa jordelden och
göra galdrastafir, trolltecken, vilkas onda
kraft kan vara besvärlig nog att avvända.
Kol är en farlig man.
Nu stiger röken från alla brygghus och
stekoset drar genom bodgatorna. Man äter i
de flesta bodarna. Men Skafte och Tormod rida
med sina stridshingstar och en liten skara folk
över Öxarárbron upp i gjá’n för att pröva
hästarnas ilska. De ha kommit överens om att
den, vars häst får första bettet, har förlorat.
De spara djuren till den stora hästkampen.
Över Almannagjá flammar himlen röd och
skuggor lägga sig över tingsvallen. Sorlet från
bodarna drunknar i Öxarás brus. —–
Vad skall jag berätta mera? Om
fingerkrokstävlingar, gymnastiska lekar, gycklares
uppträdande, gästabud? Eller om stora
händelser, blodiga slagsmål eller dränkning av någon
otrogen hustru i Drekkingarhylur? Ty
det hände mycket på Þingvellir. Där
uppgjordes de flesta mellanhavanden och att
uppgörelserna voro allvarsamma, inser man då man vet
att isländarna hyllade en levnadskonst som tar
sig ett klart uttryck i Egils dikt, där han är
tacksam mot Odin, som åt honom
| den goda gåvan förlänat |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
