Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Geysir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänta till ett bestämt klockslag men icke längre.
Naturligtvis var det fruntimmernas fel att de ej
kommit i väg förr.
Men nu skulle de njuta så mycket mer av
Óþerrishóla, som enligt all litteratur om
platsen var den tacksammaste källan. De placerade
sig i en halvcirkel med sina kameror och
väntade med lystna blickar.
Men denna gång skulle källan visa sig
nyckfull. Två timmar lät den vänta på sig.
Wulff och jag som frukostèrat kunde avvakta
eruptionen i lugn, men de stackars britterna
ledo hungerns kval där de stodo med
kamerorna och sina själar på helspänn. Timmarna
blevo långa, ögonen trängde mer och mer ur
sina hålor ju längre tiden framskred, och jag,
som stod så gott som över källan för att ange
eventuella rubbningar i dess lynne, måste allt
oftare rapportera mina iakttagelser.
Men äntligen belönades tålamodet. Vattnet
började bubbla och pang — en vattenstråle
slungades upp sex à sju m. högt och fortsatte
att spruta ett par minuter. Kamerorna knäppte
oavbrutet och Wulff vevade på med utmärkt
resultat.
Óþerrishóla var en gemytlig källa. Efter en
kvarts timme började den spruta lika intensivt,
vilade sig och arbetade igen. Så höll den på så
länge vi hade tillfälle att iaktta den.
De engelska damerna voro emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
