Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Galtalækur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ofta sin botten. Nu sjönko hästarna på
sin höjd ned till knäna i det svarta slammet.
Längs foten av Hliðarfjall stiger
terrängen. Vi passerade gårdarna Hlið,
Hliðargerði och Hæll, vid vilken sistnämnda vi
kommo ut på bättre väg för en stund. Vid
Geldingaholts båda gårdar rastade vi
och drucko mjölk. Där uppenbarade sig en
gammalkonservativ isländare i den åldriga
nationaldräkten, stickad blå toppmössa, kort svart
rock, knäbyxor och fårskinnsskor. Han var
vitskäggig, reslig och såg ut som en gengångare
från medeltiden. I hans hälsning låg något
värdigt självmedvetet — kanske var han
gårdens eller traktens patriark, kanske en
trollkunnig medicinman. Han var den ende av
nutiden icke besatte isländare jag mötte på min
resa.
Vi vadade över Hamragils bäck, över
Kálfá, tätt under Hamrars gård och kommo
ut på Hofsheiði, där stigen i början gick
emellan stora stenblock. Trakten blir allt
ödsligare. Vi närma oss öknen. Snart rida vi in
på Þjórsárholts tun med dess gärdsel av
lavastenar. Nedanför oss ligger den mäktigt
skummande, gråvita Þjórsá.
Bonden i Þjórsárholt är skyldig att i båtar
föra de resande över floden. Hästarna få ta
sig över simmande. Men vattnet stod
ovanligt högt på grund av den varma sommarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
