Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åt Häcklefjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna sed visar tendenser att försvinna. De
kyssas icke diskret och blygt på kinderna utan
mötas eftertryckligt med sina snusiga läppar,
och det smäller ljudligt. Nu ville mr Lawson
skaffa sig en originell fotogräfiplåt. Han
föreslog att Johannes och Ingjaldur skulle stiga till
häst, mötas och kyssa varandra. Men de båda
gubbarna reagerade så eftertryckligt och
indignerat, att han slutligen insåg sitt förslag vara
malplacerat.
Men hästarna längtade efter det gröna
tunet och vi redo åstad samma väg som vi
kommit. Mr Lawson hade av Wulff fått reda
på att jag stundom sysslar med författarskap,
och han blev helt intresserad. I en smal
passage kommo vi att rida bredvid varandra.
Stigarna voro gyttjiga och Lawsons häst halkade.
Han skulle ha störtat omkull om han ej fått
stöd emot mitt ben. Lawson ansåg detta
tillbud till olyckshändelse vara tillräckligt att bygga
en novell omkring och menade att de flesta
romaner spira upp ur tillfälligheter.
— Gör något av detta, sade han. Ett drama
i det här landskapet!
Han skulle själv vilja skriva, men han
tyckte att »the conversation» var det svåraste.
Ty figurerna i boken skulle ju tala med
varandra. Och vad skulle de säga? Han själv
talade endast då det var nödvändigt och han
hade svårt att sätta sig in i andras pladder —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
