Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla slott, där Walter Scotts hjältar
antagligen framlevde ett sträv- och spöksamt liv.
Vi reste förbi slottet Linlithgow, där Maria
Stuart föddes, vilket vi naturligtvis av artighet
och historisk bildningskänsla senterade mer än
vår skotske chaufför. Vi åto middag
i Callander, där vi läto en brigad av
frälsningsarmén sköta musiken, medan vi åto vår
roastbeef. Vi passerade flera vackra sjöar och
ljunghedar. Vid en av de sistnämnda stannade vår
chaufför, hoppade av och gav oss stora
knippen blommande ljung, Skottlands
nationalblomma, ty han hade aldrig i sitt liv träffat på
så trevligt folk. Jag tror att han menade vad
han sade, och sällan har en chaufför haft så
rätt som han just då.
Men vi voro bortskämda från Island.
Landskapet påminde om det tamaste Island. Höjder
med grönska på, där får betade, vackra, ja,
gubbevars, men icke starkt, icke slående, icke
vilt, utan bara idyll. Jag vet icke vad städerna
som vi passerade hette, ty vi gjorde i medeltal
100 kilometer i timmen. Men jag anade gamla
slott byggda i den speciellt skotska
arkitekturen, som vida skiljer sig från den engelska.
Och jag anade en fruktansvärd fattigdom
bredvid rikedomen. Resan var icke odelat nöjsam.
Ett par timmar satt jag på framsätet och talade
med chauffören, en skotte, socialist naturligtvis,
organiserad och allting, och han gav mig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
