Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synder och lofvade att aldrig göra något ondt.
Och de gamla säga, att då lefde alla som heliga,
de rökte inte, söpo inte, försummade inte att bedja,
förläto hvarandra oförrätter, förläto till och med blod,
som gjutits. Hittade man då pengar eller andra saker,
så band man fast det vid en stång och lade kvar
det på vägen. Och då gaf Gud också lycka och
framgång åt vårt folk och icke så som det är nu,»
sade Khan-Mahoma.
»Icke heller nu super och röker man uppe i
bergen,» sade Gamsalo.
»Din Sjamyl är en lamorej,» sade
Khan-Mahoma, blinkande åt Loris-Melikof.
»Lamorej» var ett föraktligt öknamn på
bergsborna.
»Lamorej betyder bergsbo,» svarade Gamsalo.
»Och i bergen lefva örnarna.»
»Din skälm! Där bet du bra ifrån dig,» utbrast
Khan-Mahoma, förtjust öfver sin motståndares
fyndiga svar.
Då han såg cigarrettfodralet af silfver i
Loris-Melikofs hand, bad han att få en cigarrett. Och
då Loris-Melikof sade, att det ju var dem förbjudet
att röka, plirade han med ena ögat, visade med
hufvudet åt Hadsji-Murats sängkammare och sade,
att man fick göra det, bara ingen såg det. Och
så började han genast röka, i det han tafatt
grimaserade med sina röda läppar, när han skulle
släppa ut röken.
»Det där är inte rätt,» sade Gamsalo strängt
och gick ut ur rummet. Khan-Mahoma såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
