Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och smekande stämma väckt hans senila lustar,
men så försvunnit igen, efter att ha lofvat möta
honom på nästa maskerad. Kvällen förut hade
hon också kommit fram till honom, och han hade
sedan icke släppt henne igen, utan fört henne till
en härför särskildt reserverad loge, där han kunde
få vara ensam med sin dam. Vid dörren till logen
såg sig Nikolaus om efter vaktmästaren, men han
fanns icke där. Med rynkade ögonbryn knuffade
Nikolaus då själf upp logedörren och lät sin dam
stiga in före sig.
»Il y a quelqu’un,» sade masken och
stannade.
Logen var verkligen upptagen — på den lilla
sammetssoffan sutto tätt intill hvarandra en
ulanofficer och en ung täck ljuslockig dam i domino
med aftagen mask. Vid åsynen af kejsarens
vredgade gestalt, som han sträckte upp i hela sin längd,
satte den ljuslockiga damen skyndsamt på sig
masken. Ulanofficern åter blef så förlamad af
skräck, att han icke kom sig för att stiga upp,
utan endast stirrade på Nikolaus med en
uttryckslös blick.
Hur van Nikolaus än var vid den skräck han
ingaf, tyckte han likväl alltid om att bli vittne till
den, och ibland roade det honom att öfverraska de
skräckslagna genom kontrasten af några vänliga
ord, som han riktade till dem. Så gjorde han
också nu.
»Seså, bror lille, du är yngre än jag,» sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
